Creeper MediaCreeper

Yttrandefrihet på riktigt är också konsekvenser på riktigt

Yttrandefrihetsbrott och preskription

Svårt att veta

Preskriptionstiden är den tidpunkt som markerar när brottet inte längre går att åtala. Det är svårt att få reda på exakt hur preskription fungerar för en hemsida med utgivningsbevis. Vi har läst på nätet och frågat jurister. Märkligt nog har vi fått flera olika svar. Det som är gemensamt för nästan alla svar är att preskriptionstiden är så kort som 6 månader. De två vanligaste svaren när preskriptionen börjar är från postdatum och från borttagandet av inlägget.

Preskription från postdatum

Denna preskription kan bli väldigt konstig med brott på nätet. Ponera att en hemsida hetsar mot folkgrupp men detta uppmärksammas inte förrän efter att preskriptionstiden gått ut. Något åtal kan inte göras. Brottet kan därefter pågå under lång tid eller så lång tid som hemsidan finns kvar. Om någon arkivtjänst sparat just den artikeln kan brottet pågå hur länge som helst utan att rättsväsendet kan göra något.

Preskription från borttagandet

Det talas om att preskriptionen bör påbörjas när det aktuella brottet tas bort från nätet. Även i detta fall kan det bli väldigt konstigt. När preskriptionstiden gått ut kan man återaktivera samma artikel och rättsväsendet kan inget göra eftersom preskriptionstiden gått ut.

Vilket är rätt

Om det är någon som kan detta måste det vara justitiekanslern (JK). Vad säger då JK om detta:

Preskriptionstiderna för tryck- och yttrandefrihetsbrott m.m. är i regel kortare än normalt. Vid otillåtna yttranden exempelvis i radio- och tv-program eller i tidningar är preskriptionstiden sex månader från sändningen respektive publiceringen. När preskriptionstiden har gått ut kan Justitiekanslern inte längre vidta någon åtgärd.

Ovanstående uttalande gäller också hemsidor på nätet med utgivningsbevis:

För att ett uttalande ska omfattas och således falla inom Justitiekanslerns behörighet krävs att uttalandet har framställts i ett grundlagsskyddat medium, dvs. tryckt skrift (t.ex. dagstidningar och böcker), radio- och tv-program samt s.k. tekniska upptagningar (t.ex. DVD- och CD-skivor m.m.). Uttalanden som publiceras på internet omfattas endast i vissa fall av TF:s och YGL:s bestämmelser. T.ex. omfattas uttalanden som publiceras i en dagstidnings nätupplaga eller på en webbplats som har s.k. utgivningsbevis.

Hemsidor med utgivningsbevis följer alltså samma regler som det första citerade stycket här ovan och det viktiga stycket säger:

är preskriptionstiden sex månader från sändningen respektive publiceringen.

Preskriptionstiden är alltså 6 månader och börjar räknas ner från publiceringsdatum. Efter det får inte JK åtala eller något annat:

När preskriptionstiden har gått ut kan Justitiekanslern inte längre vidta någon åtgärd.

I Dnr 6694-15-31 har en anmälan mot denna nättidning behandlats av JK som i dokumentet säger:

Justitiekanslern har noterat att en åklagare i maj 2015 beslutade att inleda förundersökning i ärendet. Eftersom Justitiekanslern är ensam åklagare för yttrandefrihetsbrott som faller under allmänt åtal saknar åklagarens beslut rättsverkan.

Av handlingarna i ärendet framgår att anmälan togs upp redan den 29 mars 2015 av Polismyndigheten, men överlämnades hit först den 3 november 2015. Anmälningar som gäller påståenden om att tryck- och yttrandefrihetsbrott har begåtts ska — med hänsyn till de korta preskriptionstiderna för dessa brott — överlämnas hit omgående. I detta fall har det dröjt ca sju månader innan anmälan överlämnades hit.

Sju månader är alltså en månad för mycket är det JK menar om artiklarna som låg publicerade vid tillfället. Kan också säga att de aktuelle artiklarna inte utgjorde förtal, dessutom gjorde åklagaren som först fick fallet på sitt bord helt fel och det gav JK honom en näsbränna för. Ja, det var ju klargörande, eller hur? Nej, inte alls! Läs vidare:

Målet mot Yakida

I yttrandefrihetsmålet mot Yakida, som JK bestämde att åtala för förtal måste alltså det publicerade vara yngre än 6 månader. Men, och detta är märkligt, på hemsidan Yakida kan jag läsa att de 12 åtalspunkterna är postade fram till 2013. Det är alltså 3 år sedan. Men JK skriver ju själv att ”Justitiekanslern inte längre [kan] vidta någon åtgärd” om det är äldre än 6 månader!?
Här skulle vi vilja få ett klargörande. Vi har skickat frågan till JK men ännu inte fått något svar. Vi kan inte heller få något klargörande genom att läsa på nätet. Någon som kan berätta för oss hur det ligger till?

Personen som står bakom Yakida var vänlig nog att meddela oss vad JK sade till honom när preskriptionstiden börjar gälla:

6 månader från anmälan är det preskriberat

JK menar alltså att preskriptionstiden börjar ticka ner från det att en anmälan mot det publicerade gjorts.

Preskription från det blir rättssak

Ovanstående glidande på vad lagen säger är naturligtvis inte rättssäkert och borde ändras. Nu är det så fint ordnat att det finns liggande förslag om förändringar gällande dessa frågor. För det första föreslås att preskriptionstiden ändras från 6 månader till 12 månader och det finns förslag som säger att preskription för nätbrott skall börja räknas ner från den dagen det blir rättssak av det, exempelvis när ett åtal inleds. Tanken är genial! Om texten fälls för brott är det konstaterat att det var ett brott och är så hela tiden för just den texten på just den hemsidan. Om texten frias finns det inte heller anledning att fortsätta räkna ner preskription till nästa gång samma artikel åtalas om åklagaren kanske hittat något annat att åtala för. Då börjar preskriptionen att räknas ner igen.

Rättsväsendet är en rättssäkerhetsrisk

Förslagen till förändringar, som är mycket mer än det vi skriver om här ovan, litar inte vi på att rättsväsendet kommer att följa. Rättsväsendet har nämligen en ful ovana att vid önskade tillfällen dra fram sitt eget språk, krumbuktiska, som de kan använda till att förvanska vilken lag som helst med. Rättsväsendet har, när så önskas, i princip virituella lagar som förändras efter behov. Förtalslagen är mycket enkelt att läsa och förstå men så som vi vanliga ser när vi läser lagtexten ser inte rättsväsendet det, men bara ibland, för andra gånger ser också de det vi ser i lagtexten. Det vill säga att förtal, som lagen säger, är inte alltid förtal, bara när rättsväsendet önskar att det är förtal är det förtal, alla andra gånger är det inte förtal.
På samma sätt är det med preskriptionstiden vi försökt att få rätsida på. Vi kommer aldrig att få rätsida på det eftersom man med hjälp av krumbuktiska ändrar på preskriptionstiden efter behov.

REDAKTÖREN

 

 

 

 

 

Utgivningsbevis – Ändrade regler

2018

Tidigast 2018, det måste vara ett val emellan, kommer med stor sannolikhet reglerna för utgivningsbevis att ändras enligt Mediegrundlagskommitténs betänkande, som överlämnats till justitieminister Morgan Johansson (S). Ändringarna kommer till stånd på grund av möjligheten att med ett sådant bevis kunna hänga ut folk, som dömts för brott eller för deras hällsoläge och andra känsliga uppgifter, helt lagligt. Den 1 september i år redovisades kommitténs arbete.

Utgivningsbevis

Privatpersoner, företag, organisationer och myndigheter kan ansöka om utgivningsbevis. Tryckta periodiska tidskrifter måste alltid ha ett utgivningsbevis och följer tryckfrihetsförordningen. Webbplatser kan frivilligt ansöka om ett sådant och följer då yttrandefrihetsgrundlagen.
Ett utgivningsbevis är giltigt i tio år och kan sedan förnyas. Några av kraven som ställs då är att det skall finnas en ansvarig utgivare, vara anknuten till Sverige och till för allmänheten.
Ett utfärdat utgivningsbevis ger en publikation, webbplats eller databas ett grundlagsskydd vilket bland annat innebär att den får ett skydd mot censur och kan gå förbi reglerna i personuppgiftslagen och på så sätt ange privatpersoners personuppgifter, ange vilken sjukdom eller vilka eventuella brott som denne begått. På grund av svårigheten att lagföra en publikation med utgivningsbevis finns möjligheten att skriva hårdare med hårdare omdömen om folk. Om en ansvarig utgivare åtalas är det ändå mycket svårt att få till stånd en fällande dom. Om en sådan publikation publicerar oriktiga uppgifter om en offentlig person kan den ansvarige utgivaren dock fällas. Om en sådan publikation uttrycker sig sanningsenligt om offentliga personer eller utrycker sig inom vissa mycket vida gränser om privatpersoner och haft skälig grund att utrycka detta är det i princip omöjligt att åtala eller fälla den ansvarige utgivaren för brott enligt tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen.

Regeländring av utgivningsbevis

Det som man nu tittar på är bland annat att utgivningsbevis inte skall gälla för :

  • människors hällsoläge
  • människor i rättsväsendets domar
  • människor i förundersökningsprotokoll
  • människor som gjort lagöverträdelser
  • personkopplingar i mängd
  • personkopplingar till fordon i mängd
  • Till detta kommer att preskriptionstiden skall fastställas till ett år

I första hand är det diverse söktjänster man vill stävja som allt mer frikostigt och enkelt lämnar ut privatpersoners innersta angelägenheter. Hur det slutliga beslutet kommer att se ut vet vi inte men mycket tyder dock på att reglerna kring utgivningsbevis kommer att skärpas eftersom den förra regeringen hade en kritisk syn på de söktjänster som publicerar personuppgifter och den nuvarande regeringen lär vara än mer kritisk än den förra.

Vad tycker vi

Vi i SIG-gruppen har under 4 år lobbat intensivt mot Datainspektionen, Regeringen, Lagrådet och Konstitutionsutskottet i dessa frågor. Fler än 600 mejl har vi skickat i denna fråga tillsammans med otaliga telefonsamtal. Vi välkomnar alltså dessa förändringar som ligger mycket nära det vi lobbat om. Vårt enträgna arbete sakta framåt börjar alltså ge frukt och det kommer mer.

REDAKTÖREN

 

 

 

Yakida – Yttrandefrihetsåtal

 

Åtal i yttrandefrihetsbrott

Det var 10 år sedan senast ett åtal i yttrandefrihetsbrott genomfördes i Sverige. Det var Expressen som åtalades för att ha förtalat skådespelaren Mikael Persbrandt. Expressen fälldes och dömdes att betala ett stort skadestånd till skådespelaren.
Idag kom domen i det senaste yttrandefrihetsmålet denna gång mot nättidningen/bloggen Yakida. Justitiekanslern lät åtala tidningen på 12 punkter för att ha förtalat en kvinna som kan sägas vara en offentlig person.

Domen principiellt viktig

Domen är viktig för att det är så få domar i yttrandefrihet. Den är viktig därför att man vill få riktlinjer om vad man får skriva och hur man skriver detta. Vi lägger inte upp de 12 punkterna för att inte ytterligare inflammera härvan av bråk på nätet. Domen går till på så vis att varje punkt bedöms för sig genom 4 frågor till varje punkt. Så här ser den första punkten ut:

 

dom

 

Samtliga 12 punkter ser ut som ovan med lite olika formuleringar. Åtalspunkterna är naturligtvis alla olika. Det ger tillsammans 48 punkter att ta ställning till genom svaren Ja eller Nej. Nej är friande.

Dom

Det blev friande dom på alla 48 punkterna.
Vi vet inte så mycket om dessa personer, för oss är det själva domen som är viktig för att få riktlinjer om vad och hur man kan formulera sig. Om vi förstått rätt spelar det tydligen ingen roll om det är sanning eller inte som skrivs. Huruvida det är sant eller inte som står i nättidningen kan vi inte avgöra eller har någon åsikt om då vi inte känner till det nämnvärt.
Enligt samtal med en initierad i målet beror den friande domen på att det:

  1. var försvarligt
  2. var sant

Till detta kommer att kvinnan gjorde bort sig när hon svarade på Yakida-advokatens frågor. Advokaten skulle ställa ett antal frågor men det räckte med tre eftersom hon redan efter dessa tre frågor hade svarat på så sätt att hon gjorde det försvarligt av Yakida att skriva om henne. Därmed var det bevisat att det var sant det som står på Yakida och att det var visat att det var färsvarligt att offentliggöra denna sanning i en blogg med utgivningsbevis.

Vad tycker vi

Vi tycker absolut bestämt att systemet med utgivningsbevis skall ändras så att man inte kan utnyttja det till olika vendettor, rasistiska artiklar, uthängning av brottslingar eller liknande. Utgivningsbeviset skall endast gälla för journalistiskt upplysningsarbete och för att granska makten. I det avseendet skall det vara tillåtet att skriva så som denna dom visat om det är sant eller att skribenten skall ha goda skäl att tro det är sant, vilket den friande domen mot Yakadi visade att så skedde där. I övrigt tycker vi att allt förtal enligt lagen också skall fällas för förtal oavsett om det är en offentlig person eller en privatperson man skriver om. Vi tycker också att det skall finnas en karenstid på tre månader efter att utgivningsbeviste beviljats innan man får skriva något som man bara får skriva med utgivningsbevis. Systemet med utgivningsbevis borde alltså ses över. Observera att vi dömer inte Yakida till det ena eller det andra i ovanstående, tidningen är friad och det räcker för oss.

Lagändringar

Vi tycker vidare att lagar skall ändras så att ägarna till forum och bloggar mm tvingas plocka bort förtal som postats av ägaren eller anonyma förtalare. Ägare till bloggar och andra hemsidor skall mycket tydligt kunna se vad som är tillåtet och om de överträder det skall de genast tilldömas ett föreläggande. Handling och straff måste ligga nära varandra i tiden. Vi tycker också det kommande lagförslaget om material som ligger på internet börjar preskriptionstiden gälla  från det datum en stämning, föreläggande eller åtal görs.

REDAKTÖREN

x

 

Den nya förtalslagen

Lag 4 Kap 6b§

Det pågår förändringar och nyskrivning av lagar kring förtal. Här nedan ser vi förslag till en av förändringarna i förtalslagen.

4kap6b

Som vi ser är lagen ordentligt förenklad och betydligt lättare att förstå. Den är också mer anpassad att fungera för nätet.

Domstolar

Vi är dock negativa till att lagen gör skillnad då både domstolar och åklagare, med några få undantag, in i det längsta försöker motverka både att målen tas upp i domstol och väl där efter långa och tunga förhandlingar ogillar målen. Vi hoppas dock innerligt att vi har fel på den punkten.

Det enda som fungerar

Det enda som fungerar med nuvarande inställning hos domstolar är att själv ta tag i saken utanför domstolen. Leta upp din ”baneman” och häng ut densamma. Om du är orolig för att hänga ut någon, gör som näthatarna, häng ut kloakråttan anonymt.
Vi hänger dock aldrig ut någon, absolut inte anonymt. Vi ser det som en obändig styrka att inte vara anonym.

REDAKTÖREN

x

Bahnhof lämnar ut Flashback-ip

En anonym källa

Det började med att en anonym källa skickade oss ett dokument som visar att Bahnhof verkligen lämnar ut ip-adresser till polismyndigheten. Vi skrev efter det artikeln Flashback är ingen webbleverantör som gav ett gensvar vi inte väntat oss. De flesta oroliga säger sig hänga på Flashback där de inte skall ha varit helt laglydiga. Någon har dessutom begått allvarliga brott och diskuterat det på Flashback i sitt eget IP-nummer. Det har denne gjort i tron att Flashback aldrig lämnar ut ip till polisen efter att ”admin” (Jan Axelsson) innerligt lovat detta. Sanningen är att han inte kan lova detta för det är inte Flashbacks sak att lämna ut ip till polisen, det är webbhotellets uppgift.
När vi fick så mycket frågor från artikeln vi länkat till här ovan har vi frågat den anonyme källan om vi får publicera det dokument han visat oss. Idag fick vi ett ja!

Vanligaste frågan

Den vanligaste frågan är om vi verkligen talar sanning eller bara vill skrämmas. Därefter kommer frågan om polisen verkligen får ut ip av Bahnhof.
Svaren på dessa frågor är att vi talar sanning och polisen har sedan förra året begärt ut ip från Bahnhof. Bahnhof har vägrat men i April lämnade de ut ett antal ip till polisen. Vår anonyme, väl insatta, källa säger att det är ip-nummer från Flashback det gäller. Orsaken till att Bahnhof lämnade ut ip beror på att de vill rädda sitt eget skinn för ett vite på 5 miljoner är mycket även för den lilla aktören Bahnhof. Det är så mycket att de säljer ut Flashbackmedlemmar:

bahnhofiprefus

 

Oavsett brottets eventuella påföljd

Det står i dokumentet att Bahnhof måste lämna ut ip-nummer ”Oavsett brottets eventuella påföljd”, det betyder i klartext att polisen inte behöver motivera varför de skall få ut ip. Det räcker med att de vill få ut ip-nummer så måste Bahnhof leverera annars väntar ett vite på fem mille.

Anonyma surfmetoder och preskriptionstider

I en nära framtid kommer inte heller anonyma surfmetoder att hjälpa, polisen kommer att kunna hitta er ändå. De nya lagar som det jobbas på kommer bland annat att skapa ett nytt sätt att se på preskriptionstider. Nu ser det ut som i 35 kap 1 § BrB (se här) där anges nuvarande preskriptionstider för olika brott. Man tar inte hänsyn till att ex.vis förtal på nätet ligger kvar för alltid. Har åtal eller häktning ej skett inom de där angivna tidsramarna kan påföljder ej utdömas.  Den förändring som är på väg ändrar preskriptionstiden för nätrelaterade brott från då det postades till samma tid någon anmäler brottet. Det vill säga att om någon postar förtal mot en person 2009 och det anmäls 2016 kommer det att preskripteras 2018, om det inte är grovt och 2021 om det är grovt förtal.

Vi talar alltid sanning

Vi hoppas detta visar att vi har uppsåt att tala sanning. Vi hoppas också att Flashbackare i fortsättningen inte säger mer än de kan stå för därför att de kan bli åtalade eller stämda långt in i framtiden när tekniken är så utvecklad att de kan hittas eller om de ber oss att hitta er.

 

REDAKTÖREN

 

 

 

Flickan som kastade sig framför tåget

Nätpedofilen

Kommer ni ihåg den 13-åriga flickan som avslutade sitt liv framför ett tåg för några år sedan? Utredningen visade att hon pressats att visa sig framför webbkameran lätt klädd. När flickan vägrade klä av sig mer kläder hotade pedofilen med att han skulle lägga ut alla bilder på nätet för alla att ta del av. Flickan sprang ut till järnvägen, inväntade ett tåg och så var hennes korta liv över.

Jakten på förövaren

Det skapades en intensiv jakt på förövaren. Polisen visade att den kunde vara effektiv och skicklig. På bara några dagar ringades förövaren in och strax efter var han fast. Hans bärbara dator som polisen misstänkte han använt vid brotten var borta. Den gick inte att finna någonstans. Det var nödvändigt för fallet att just den datorn kunde hittas.

Jakten på den försvunna datorn

Datorn som inte fanns, enligt förövaren, började polisen leta efter intensivt och snabbt. Överallt där förövaren varit var man och vände på alla stenar. Mycket kort tid efter letandets början hittades datorn under verandan på en villa en bit från förövarens hem av två flickor.

Konsten att komma undan

När processerna mot förövaren startade på allvar, från polisförhör till dom, försökte förövaren i det sista förneka att det var han. Den hittade datorn var inte hans, han hade aldrig sett den förut och alias bealarsson97 var inte hans. Flera andra metoder användes för att komma undan sitt ansvar. Det är så de gör, kloakråttorna! De är livrädda för konsekvenserna, det är därför de är anonyma och förnekar allt. Bara för att kunna jävlas, retas, hänga ut folk eller som denna förövare försöka få tag i ett barn att förlusta sig på. De befinner sig alla i samma träsk, dvs anonymt på internet. En del är pedofiler medan andra är Flashbackare, men kloakråttor är de allesammans.

Uthängd i spåren av flickan

Det var inte bara polisen som startade jakten på förövaren, de startade också en jakt på Flashback eller mer riktigt internets kloakhål. På riktigt.
Jakten på förövaren på Flashback var, som alltid, amatörmässig och klantig. Som vanligt skadade den mer än den gjorde nytta. Denna gång var det en man med ett företag som hängdes ut som förövaren. Det räckte med att han hade samma ålder som den riktiga förövaren och han bodde i Kumla, samma stad som den omkomne flickan. Samma ålder och livet förändrades kapitalt för en familj. De lade ut en länk till hans Facebooksida och personuppgifterna. Tack vare mannens barns rektors hjältemodiga och snabba ingripande stoppades eller minskades skadorna från uthängningen på Flashback, i varje fall bland barnen i Kumla. Direkt efter uthängningen samlade rektorn alla barnen och förklarade situationen pedagogiskt och bra. Mannen gick också ut i media och förklarade att det var han som felaktigt hängts ut. Metro var först och det är de som skrivit senaste gången om händelsen också.

Vi förlåter dem inte ty de veta vad de göra

De som hänger ut folk på Flashback vet mycket väl att det kan vara fel. De vet alltså att de hänger ut och förstör livet på folk men det struntar de i, det viktiga är att bli kung i tråden. Kung i tråden är att bli först med ett avslöjande, ett scoop. Den fösta kloakråttan att nämna denna person var ”etermos”. Moderatorn ”intermittentexplosivitet” var inte sen med att hänga på. ”netopyr” var den förste som lade ut personuppgifter. Alla alias:en som deltog i häxjakten på en helt oskyldig person var följande:

etermos
Crice
YorshK
intermittentexplosivitet
netopyr
PeterNoster
thewakka35
BatmanLigist
jongari
Whiro
jimzet71
Milo.Minderbender

SpaceCat
Renasanningen
SpeedyEarl

Det är alltså ovanstående alias som felaktigt hängt ut en person likt en mobb. Vad säger ni om att leta upp er och lämna över namnen till den ni hängt ut? Eller ännu bättre, hänga ut er och kalla er för pedofiler? Ni har ju så att säga redan godkänt det förfarandet när ni själva begagnat er av det. Tyvärr är vi seriösa och hänger inte ut någon, absolut inte som pedofil.

Moderatorer

Någon i tråden tyckte moderatorerna måste ta sitt ansvar och radera uthängningarna. Moderatorer raderar inget som kan ge besökare. Besökare är viktigt för det är så Jan Axelsson tjänar sina pengar. Några döda barn kan väl aldrig mäta sig med Jannes miljoner som han får in genom att inte behöva betala ersättning för de som modererar. Kan undra hur mycket Janne njuter av inkomsterna från döda barn? Det minsta man kan begära av moderatorer är att de raderar uthängningar på folk. Om de har empati gör de det, om de helt saknar denna empati låter de det stå kvar. Skall bli intressant och se vad de väljer att göra.

 

REDAKTÖREN

 

 

 

 

 

Förtalsbrott – ej åtal när man kan freda sig

Förtalsbrott och allmänt intresse

Polisanmälan i förtalsbrott slutar så gott som alltid med orden ”är inte av allmänt intresse”. I vårt språk, Svenska, betyder ”allmänt intresse” att från ett par hundra personer har tagit del av förtalet av annan person. Men rättsväsende använder ett annat språk, låt oss kalla det för ”krumbuktiska”, förarbetena till förtalslagen säger att någon måste i princip vara socialt tillintetgjord av ett förtal, men att det också krävs att den förtalade inte har förmåga och möjlighet att själv agera innan det blir åtal.

Freda sig mot förtal

Ovanstående fetade ”inte har förmåga och möjlighet att själv agera” måste betyda att rättsväsendet anser att var och en som förtalas själv skall agera mot förtalet. Det betyder alltså att var och en själv måste freda sig mot förtal som i sin tur betyder att den förtalade krävs av lagen att försvara sig mot förtalet. Förarbetena anger inte vad det innebär att ”agera” mot förtal. Man kan dock lugnt utgå från att de inte menar olagliga metoder där gränsen för det olagliga kan flyttas fram ”så mycket som nöden kräver”. Resultatet av det som står i förarbetet till förtalslagen ger i praktiken folk rätten att ge sig på de som förtalar för att förmå dessa att ta bort förtal eller att försöka stoppa pågående förtal. När den som förtalar är anonym och platsen på nätet där detta sker vägrar radera och man får vidtaga åtgärder mot förtalet ”så mycket som nöden kräver” betyder det inget annat än att man måste hacka platsen för förtalet och plocka bort det. I min värld är det ”så mycket som nöden kräver” i denna specifika situation.

Sverige bryter mot Artikel 12 i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna

Förarbetena till förtalslagen menar med sitt sätt att se på förtal att staten inte skall ta ansvar när någon förtalas. Men i det av Sverige ratificerade artikel 12 i de mänskliga rättigheterna står det:

Ingen får utsättas för godtyckligt ingripande i fråga om privatliv, familj, hem eller korrespondens och inte heller för angrepp på sin heder eller sitt anseende. Var och en har rätt till lagens skydd mot sådana ingripanden och angrepp.

Enligt Artikel 12 har alltså alla rätt till lagens skydd om man förtalas (ingripande i fråga om privatliv, familj, hem eller korrespondens och inte heller för angrepp på sin heder eller sitt anseende). Men förarbetena till förtalslagen säger att man får reda ut det själ medan staten skall strunta i det helt. Det är ett på papper väl präntat brott mot FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. En anmälan till FN borde alltså göras i denna fråga.

Justitiekanslern tycker det är rimligt att folk står utan skydd

Den nuvarande JK, Anna Skarhed, säger i en intervju (Källa):

Anna Skarhed tycker att det i grunden framstår som rimligt att förtal är något som den enskilde får driva på eget bevåg

Med tanke på att driva eget mål i rätten är oerhört kostsamt är det inget som folket i gemen mäktar med. Alltså, skyddet där man själv driver ett förtalsmål är så dyrt att det i praktiken inte finns.  JK Anna Skarhed tycker då egentligen att det är rimligt att vanligt folk inte har något skydd mot förtal. Hon säger också i princip att det inte är aktuellt med ett skydd från staten mot angrepp på sin heder eller sitt anseende.

Hur får vi stopp på förtal

Enligt JK Anna Skarhed skall vi få stopp på förtal genom att (Källa):

föra en diskussion om hur vi bör uppföra oss mot varandra.

Lilla Anna Skarhed, du verkar leva helt skilt från massan. Du verkar leva i en skyddad verkstad dit du forslats i en silversked. Försök att ”föra en diskussion om hur vi bör uppföra oss mot varandra” med kloakråttorna på Flashback så får du se en reaktion du inte ens vågat drömma om, fast åt motsatt riktning.

Rättsväsendet den nya adeln

Rättsväsendet lever, likt Anna Skarhed, så skilt från folket att de helt tappat fotfästet. De talar bara med varandra och med ett eget språk, krumbuktiska, som ingen annan begriper. De åtalar nästan aldrig vid förtal men de kan lägga ner tre års arbete och åtal mot någon som skickar en Julhälsning. Åtal mot en Julhälsning beror på att det var adeln själv som det hälsades på från en folklig person och hälsningar från de vanliga dödliga till adeln får man inte göra i deras slutna värld.

Vi har inget att vänta från rättsväsendet

Eftersom det klart deklarerats att vi måste freda oss själva från förtal och att rättsväsendet inte lyfter ett finger till skydd, om man inte kan pytsa fram en massa pengar, återstår bara att själv vara staten i rätten till statens skydd genom att helt lagligt freda oss själva mot förtal så mycket som nöden kräver.

 

REDAKTÖREN

 

 

 

SÄFFLE-TIDNING och näthat

SÄFFLE-TIDNING

SÄFFLE-TIDNINGEN är en liten lokal tidning för Säffle med omnejd, ägs av Nya Wermlands-Tidningen och i slutändan av en stiftelse.

Solveig Voyce

Solveig Voyce publicerade en artikel om ett lokalt fall av sexuellt ofredande. Det låg mycket arbete bakom artikeln för att allt skulle bli rätt, gissar vi, eftersom brott av sexuell art är mycket känsligt och laddat. Artikeln publicerades och direkt kunde man läsa om händelsen på Flashback. Skillnaden var att på Flashback med ”yttrandefrihet på riktigt” handlar jakten om att vara först med att publicera namn. I ivern att ”vinna” lägger de ut namn de gissar det kan vara och naturligtvis gissades det fel. Solveig Voyce:

När artikeln publicerades på nätet på onsdagen startade spekulationerna direkt. Tyvärr blir man inte direkt förvånad. Precis som i flera färska brottsutredningar leker allmänheten domare, och namnger fel personer i sina gissningar.

Vi vet att nämna personer i samband med brott är mycket illa, de vet inte vad de ställer till med för den som omnämns. Om brottet är av sexuell karaktär blir det än värre. Den som felaktigt pekats ut har nu ett liv framför sig som stämplad sexbrottsligt. Det hjälper inte att folk vet att det var fel person, nätet dömer alltid så som det sägs första gången. Domen för den felaktigt uthängde blir mycket besvärlig för resten av livet. Nytt jobb existerar inte, vänner försvinner för gott, nya vänner lyser med sin frånvaro, släktingar vänder ryggen till, ny bostad kan man glömma och mycket mer. Hans ”brott” var att någon anonym trähatt med IQ på den nedre halvan skrivit ut hans personuppgifter på Flashback.

Dömer för enkelt

De lågintelligenta trähattarna på Flashback som drömmer om att de är poliser dömer för enkelt och för fort vilket också Solveig Voyce konstaterar:

Man pekar ut någon för att man tror. Man dömer ut någon för att man har hört. Man stämplar någon för att det ju ”måste” vara den personen.

Hon har helt rätt, exakt så är det och oftast har de helt fel med stora konsekvenser för den de nämner men inte för dem själva, de är ju anonyma.

Lisa Holm

Den största tråden av 35 trådar om Lisa Holm är en av de absolut största trådarna på Flashback med sina mer än 136.000 poster och med mer än 41 miljoner besökare. När en felaktig uthängning sker i den tråden handlar det inte bara om stora konsekvenser, det handlar om oskyldiga som ligger nära gränsen för att ta sina liv.

– Ni anonyma trähattar på Flashback bryr ni er om att de ni hänger ut kanske inte är i livet lite senare, eller är ni så inkokta förkrympta själar att ni skiter i det och fortsätter hänga ut folk?

Solveig Voyce skriver:

Tidigt började det skrivas om vem det kunde vara som låg bakom brottet som hon utsattes för. Bokstäver i gissade namn byttes ut mot stjärnor, det länkades till twitterkonton, instagrambilder och till Facebooksidor. Särskilt en person hängdes ut i början, någon som senare visade sig vara helt ointressant i brottsutredningen.

Vad hände med den som hängdes ut i början, vad gör han idag? De anonyma trähattarna bryr sig inte, inte alls på något sätt. Men det gör vi, vi bryr oss! Ni som är uthängda, hör av er till oss här! Solveig Voyce bryr sig också, hon gör det därför hon har ansvar inför sin publik men också därför hon har det vi allra flesta andra har, empati:

Vilka blir konsekvenserna? Att någon ser namnet, som sedan sms:ar sin kompis och meddelar ”Jag har hört att det är NN”. På fikarasten på jobbet blir det en sanning och när NN ska inhandla fredagsmyset är blickarna i matbutiken plötsligt många – bara för att någon hört att det är han eller hon som är misstänkt.

Artikelns överskrift i SÄFFLE TIDNING lyder så träffande:

Folkets dom ger ärr för livet

Vad görs för att förhindra detta

Faktiskt görs absolut ingenting för att förhindra att liv går till spillo både de som lever vidare och de som väljer att avsluta sina liv. Det är överraskande att en rättstat som Sverige blundar för vad som sker på Flashback, det är överraskande att domen i marknadsdomstolen år 2002 inte fullföljs. Det är överraskande att Sverige bryter mot FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna. I Artikel 12, som Sverige ratificerat (erkänt att följa), står det så här:

Artikel 12
Ingen får utsättas för godtyckligt ingripande i fråga om privatliv, familj, hem eller korrespondens och inte heller för angrepp på sin heder eller sitt anseende. Var och en har rätt till lagens skydd mot sådana ingripanden och angrepp.

Läs noggrant: Var och en har rätt till lagens skydd mot sådana ingripanden och angrepp.

När skyddade vår stat någon mot förtal? Ingen gång alls! Tvärt om, de vägrar åtala och de vägrar följa förtalslagen! Förtalslagen är en chimär, den finns men ingen bryr sig och inte blir det bättre och det vet också journalisten Solveig Voyce på Säffle Tidning:

Och dessvärre verkar inte problemet med folkets domstol i sociala medier och anonyma nätforum närma sig någon lösning. Faktum är att spekulationerna blir grövre och fler hela tiden. Nyss nämnda exempel är bara två fall.

”Yttrandefrihet”, skriker trollen.

Förtal, säger jag.

Förtal, säger Solveig Voyce, hon har helt rätt men tyvärr har hon helt rätt inför döva öron. Rättvisan, regeringen och Riksdagen med alla partier struntar fullständigt i de som förtalas, de gör inget alls för att stoppa det. Om lika många avled i trafiken som avlider i självmord skulle det hända saker med trafiksäkerheten. Miljarder skulle investeras i trafiksäkerhet men åt näthatet gör de ingenting, de bryr sig inte ens om att domen inte fullföljs mot Flashback från år 2002. Ingen med möjligheter att göra något lyfter ett finger. Det enda finger som lyfts är när deras allt för höga löner skall inkasseras.

Uthängda uthängare

Vi fortsätter med Solveig Voyce:s ord:

Frågan är hur gissningsgänget skulle känna om de själva blev uthängda som misstänkta brottslingar och hittade sitt eget instagramkonto länkat i en kommentar? Vem skriker förtal då?

Ja, vad skulle hända då? Jo, det vet vi, de skriker ”förtal”, ”brott mot yttrandefriheten”, ”sätter inte polisen stopp för detta, det är ju olagligt” och så vidare. De anonyma trähattarna vrider sig i ilska bara över att deras namn nämns, ja, de vrider sig i ilska bara man nämner deras anonyma alias. Märk väl att då nämns inte deras namn eller alias i samband med sexualbrott, mord eller annat. De blir helt galna bara av att någon utanför Flashback nämner deras alias eller som Solveig Voyce skriver:

Att behandla andra så som man vill bli behandlad själv gäller uppenbarligen bara åt ett håll

Vad beror det på

Orsaken till att det bara gäller åt ett håll beror till stor del att de underintelligenta trähattarna på Flashback fått Flashbacks välsignelse att bete sig på detta vis.  Flashbacks affärsidé är att tjäna pengar på förtal och till sin hjälp har de fler än hundra moderatorer som helt gratis lägger timmar på att moderera allt som kan minska inkomsterna. Förtal och uthängningar moderaras inte alls bort, inte på något vis, inte ens om någon på sina bara knän ber om det. Därför är moderatorer medhjälpare till allt det olagliga som de låter stå kvar. Ägaren själv, Jan Axelsson, skrattar hela vägen till banken med sina 5-7 miljoner i årsinkomst för Flashback.

Freda oss mot förtal

Vi tar oss den urgamla rätten att freda oss mot det förtal som pågår på Flashback med de metoder vi anser är bäst och mot de mål vi tror ger bäst resultat. Vi har ”bidat vår tid” och legat lågt men snart sätter vi igång med att freda oss mot trähatarna och dess plattform på nätet.

Tack till Säffle Tidning och journalisten Solveig Voyce, ni stod upp och slog tillbaka

 

REDAKTÖREN

 

 

Flashback – Han där borta avstängd för 1.06

Avstängd

Han där borta mod

Avstängd en hel vecka!

 

 

Han där borta 1

Detta togs bort men varför vet vi inte.

 

Han där borta 2

Ingen vidare syn på människor. En gris skulle jag säga.

 

 

Han där borta 3

Varför togs denna bort tro?

 

Han där borta 4a

Här var en ordentlig uthängning, bara en vecka för detta? Livstid skulle jag säga.

 

 

Han där borta 5

”Han där borta” borde blivit kvar ”där borta”, för alltid.

 

REDAKTÖREN

 

 

I folkets intresse ©