Yttrandefrihet på riktigt är också konsekvenser på riktigt
56 besökare inne nu. Läs om vår integritetspolicy och cookies i menyn uppe till höger.

66.000 ungdomar näthatas varje år

Otroliga siffror

66.000 som utsätts för hat på nätet är mycket fler än vi vågat gissa. Det är Aftonbladet som gjort undersökningen. Bara 1 av 5.000 utsatta får sin baneman inför rätta och då skall vi komma ihåg att ”inte av allmänt intresse” gäller bara de som är 18 år och över. Ungdomar under 18 år som drabbas av näthat blir alltid ett åklagarlett mål. 1 av 5.000 betyder alltså att 14 gärningsmän åtalas och fälls varje år. Vår underökning av dessa 14 visar att de inte skyddat sig eller skyddat sig väldigt lite från att bli identifierade.

Polisen jobbar osmart

Vi har blivit överraskade av hur dåligt polisen jobbar i dessa frågor. Vi tror inte det är medvetet utan de gör säkert så gott de kan men de är förmodligen mer utbildade i att leta ip-nummer och hitta förövaren den vägen, Vi har, sedan länge, avfärdat ip-nummermetoden som en dålig metod och kan användas endast som ett komplement i en rättegång. Skall man hitta anonyma näthatare måste helt andra metoder användas. Polisutredare Anders Schelander i Borås har lyckats få fast en näthatare och han säger att utredningen lades först ner i Karlstad för den kunde inte hitta hataren, han säger till Aftonbladet:

– De hade försökt leta upp en e-postadress på Facebook, det kan man leta efter i timtal. De var inte medvetna om att all kontakt med Facebook går via it-brottssektionen på Noa, Nationella operativa avdelningen. I framtiden får vi nog se till att ha kompetenta poliser, säger Schelander.

Ja, vi måste helt enkelt få se mer kompetenta poliser i framtiden för detta håller inte. Bara det att inte känna till att de skall gå genom it-brottssektionen på Noa är anmärkningsvärt dåligt. Om vi applicerar 66.000 näthat till bankrån så skulle alltså bara 14 bankrån klaras upp av 66.000. Det är inte hållbart om rättsväsendet skall behålla masken som redan nu hänger nere på bröstkorgen. När vi i SIG-gruppen gräver fram näthatare jobbar vi på helt annat sätt och de gånger vi hjälpt polisen har vi fått beröm av dem över hur snabbt vi fått fram ett id.

Svårt att identifiera näthatare

Kammaråklagare Thomas Bälter, som utbildar andra åklagare, säger att det tar 6 månader att få ut abonnentuppgifter från utländska nätaktörer och då har oftast de svenska operatörerna raderat sina ip-uppgifter då lagen tvingar dem att bevara detta i just 6 månader. Detta är ytterligare en orsak till att ip-nummer inte är något bra verktyg. Dessutom stödjer åtminstone en operatör näthatarna i Sverige. Bahnhof tycker man inta skall få leta upp anonyma användare och de stödjer då också de som utnyttjar barn. Bahnhof borde rättvisan stoppa och åtala för medhjälp till brott då skulle säkerligen 90% av allt näthat upphöra i samma ögonblick myndigheterna drar ur sladden till exempelvis Flashbacks servrar som står hos Bahnhof.
Enligt Thomas Bälter är det för ungdomar mobiltjänsten ”Kik” som har en chatt-tjänst som mestadels används av 240 miljoner minderåriga ungdomar runt om i världen. Den tjänsten lär vara den som kränkningar mot minderåriga ungdomar pågår som mest. Men, som vi också konstaterat med Flashback, att så länge man tjänar pengar på näthat kommer de att tillåta det. Dessa personer har inga som helst skrupler och i Sverige gäller det Jan Axelsson och Jon Karlung, två kompisar där den ena äger Flashback och den andra äger Bahnhof som låter hosta Flashback. Vill man slå ut 90 procent av näthatate i Sverige är det de två som skall slås ut. Kammaråklagare Thomas Bälter säger till Aftonbladet:

Tidigare kunde svensk polis relativt enkelt få ut information om abonnentuppgifter genom att att skicka en begäran direkt till Kiks huvudkontor i Kanada. Men i juni 2014 kom ett beslut från Kanadas högsta domstol, som innebär att svensk polis måste gå den mycket långsammare vägen via kanadensisk domstol för att få ut uppgifterna

Det tar alltså mer än 6 månader att få ut dessa uppgifter från Kanada vilket innebär återigen att de Svenska operatörerna då hunnit att radera alla uppgifter om förövaren. Det som slår oss i SIG-gruppen är att de utländska operatörerna alltså lagerhåller sin ip-uppgifter mer än 6 månader eftersom det kan ta mer än 6 månader innan de får ut uppgifterna. Vi borde förlänga lagringstvånget till 24 månader om vi nu nödvändigtvis måste använda ip-nummer, lustigt nog tycker också Kammaråklagare Thomas Bälter detsamma.

Samhället skyddar brottslingar

Samhället skyddar brottslingar med att ta allt för mycket hänsyn till personlig intrigitet i de beslut som fattas. Som exempelvis att inte lagerhålla operatörernas uppgifter mer än 6 månader och annat liknande.

Man tänker inte på att man skyddar pedofiler och grova brottslingar, säger Thomas Bälter.

Kammaråklagare Thomas Bälter säger vidare till Aftonbladet att:

Polisen har i dag avtal med Facebook, Instagram och Ask.fm, som gör att it-brottssektionen på Noa, Nationella operativa avdelningen, kan vända sig direkt till de här tre företagen i USA och Irland. Om en brottsutredning har inletts så lämnar de ut abonnentuppgifterna.

Som vi ser hänger sig kammaråklagaren åt ip-nummer för att få fast näthatare vilket vi tycker man bara kan använda som ett komplement i en rättegång men som verktyg att hitta en förövare är det förkastligt. Vår metod gör att vi kan hitta dussinvis med förövare under den tid polisen väntar på uppgifter från operatörerna där Bahnhof förmodligen inte lämnar ut något alls i deras kamp för att skydda nätbrottslingarna och låta de drabbade bli sjuka av detta för att, i flera kända fall, till sist ta sina liv.

Rättsväsendet är värdelöst

Vårt rättsväsende, som jag till för tre år sedan hyllade, är fullständigt värdelöst i alla avseenden. Det är värt att säga att min dotter, Helena, i flera år tjata emot mig och hon fick till slut rätt. De ägnar sig mer åt att ”sätta dit” sådana som skickat Julhälsningar i stället för att ta itu med verkliga brott. Flera poliser jag talat med skäms över det rättsväsende vi har som lägger pengar och tid på sådant trams när de behövs i brottsbekämpningen. Fallet Julian Assange, som till idag kostat omkring en kvarts miljard, är en av de största bromsklossarna i brottsbekämpningen idag. I så motto kan man säga att Marian Ny och Kristina Ehrenborg-Staffas är de främsta företrädarna för ett korrumperat och värdelöst rättsväsende som mer ser till sin egen berömmelse än till rättsväsendets bästa.

De verkliga brottslingarna

Vi anser dock att de verkliga brottslingarna i de ständigt pågående brotten på nätet är Jan Axelsson, Flashback och Jon Karlung på Bahnhof då de först ger verktygen till nätbrotten och sedan också till varje pris skyddar dem. De drabbade av dessa brott skiter de fullständigt i för de tjänar inga pengar på dem.

 

Källa: Aftonbladet

I länken till Aftonbladet finns också en redogörelse över de 14 som åkte fast för nätbrott och hur de fått tag i uppgifterna.

 

redaktorglas /Redaktören

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.

Genom att klicka på "Skicka Kommentar" GODKÄNNER ni nedanstående regler:
1. Svensk lag gäller
2. Netikett gäller (sök på Google).
Kommentarsfunktionen har en automatisk kontroll. Allt som inte godkänns skickas inte!

Mejladressen behöver inte fyllas i!