Creeper MediaCreeper

Yttrandefrihet på riktigt är också konsekvenser på riktigt

14 besökare är inne nu

Kategori: LAGAR

Tyskland är ett föredöme

Ny lag

Tyskland har röstat igenom en ny lag som tvingar sociala medier att radera hot, förtal och liknande inom 24 timmar. Om de inte gör detta upprepade gånger kan de få böter på upp till en halv miljard kronor. Lagen röstades igenom 2017-06-30 och skall börja gälla omedelbart.

Sverige

I Sverige finns en liknande lag kallat ”BBS-lagen” efter BBS-servrar som på 90-talet kunde husera en hel del av den tidens näthat. BBS-lagen gäller bara hot, fysiska brott och hets mot folkgrupp mm. Vi SIG-gruppen har lobbat mycket hårt i några år för att BBS-lagen skall utökas och också gälla förtal, ärekränkning mm. Förra året kom ett lagförslag som innehåller nästan exakt det vi lobbat för och som påminner om den nya Tyska lagen. Skillnaden är den att sociala medier i Sverige med BBS-lagen har en vecka på sig att radera det som ingår i BBS-lagen. Straffet om man bryter mot det är dock allt för milt.

Högsta bötesbeloppet någonsin

Vi måste erkänna att en Svensk domstol dömt ut det högsta bötesbeloppet som någonsin dömts på vårt kära klot av en social media. Det är marknadsdomstolen som 2003 dömde Flashbacks ägare, Jan Axelsson, till att betala 400.000 kr för vart och ett av posterna han inte först förmodererat innan de släpps fram. Sedan domen har det postats minst 50 miljoner inlägg som inte modererats. Det innebär att bötesbeloppet idag uppgår till 20.000.000.000.000 kr eller 20.000.000 miljoner kr eller 20.000 miljarder kronor eller 20 biljarder kronor. För att förstå beloppets storlek motsvarar det 22 Svenska stadsbudgetar av år 2016.
Naturligtvis bryr sig rättsväsendet inte om att inkassera pengarna de satsar i stället  stora resurser på att sätta fast mopptrimande barn, de som snor en karamell i en butik eller de som skickar en Julhälsning till åklagare. I detta läge önskar man att vi hade ett Tyskt rättsväsende i Sverige.

Hotar yttrandefriheten

I Tyskland säger de sociala medierna att den nya lagen hotar yttrandefriheten. Det är inte alls sant utan det är precis tvärt om, fler vågar yttra sig i sitt eget namn om de slipper att bli antastade på nätet av de anonyma fegisarna. Vi förstår inte alls vad som är så viktigt att man anonymt skall kunna hänga ut grannen eller någon annan random person som pedofil eller annat påhittat avskyvärt. Vi förstår inte heller varför det är så viktigt att en känd journalist skall kunna anonymt i alias ”Luffa” tillsammans med sina knähundar på Flashback ljuga sönder hela grupper av företagsfamiljer så att deras företag möter motstånd varhelst de vill verka med enorma ekonomisk förstörelse som resultat. De sociala medierna som kritiserar lagen har inte förstått att de anonyma som gör sådant här inte är friska. Vi skulle vilja att lagarna i stället sträcks ut till tvingande vård för de som påträffas anonymt hata på nätet, det skulle göra stor skillnad.

Rätt håll

Vi kan tacksamt se att kampen mot näthat nu går mot rätt håll. Fler länder kommer att följa Tysklands exempel med liknade lagar och snart har vi det i Sverige också. Exakt den tidpunkten upphör existensberättigandet för Flashback.
Läs mer här: SVT

REDAKTÖREN 1

 

Upprop – Ändra grundlagen

Upprop

Sargon De Basso, advokat, Karl-Emil Ekdahl, biträdande jurist, Henrik Mansfeld, advokat, Anders Petrus, advokat, Filip Rydin, advokat, Sebastian Scheiman, advokat och Isabel Sommerfeld, jur.stud har i en debattartikel i princip gjort ett upprop att ändra på grundlagen. Källa: Dagensjuridik

Förtal i skyddade medier

Uppropet gäller förtal  i tryck- och yttrandefrihetslagen. Man menar, fullt riktigt, att den media som har utgivningsbevis i princip kan förtala vem som helst hur mycket som helst utan risk att bli fälld i domstol. Man menar vidare att Svenska staten ska enligt Europakonventionen skydda rätten till en rättvis rättegång och tillhandahålla effektiva rättsmedel. Vad de inte säger men som ligger i samma regler i Europakonventionen är att alla skall åtnjuta statens skydd mot integritetsbrott. Detta följs inte i Sverige. Den som åtalas för tryckfrihetsbrott och fälls kan överklaga i två nivåer efter själva tryckfrihetsmålet medan den som förtalats inte kan överklaga alls. Dessutom får den som förtalats inte reda på grunderna till varför den åtalade inte fälldes. Detta menar man är rättsvidrigt och att lagarna bör skrivas om. Vi tycker de har helt rätt i sin syn och kritik.

Vi vill gå ett steg längre

Vi tycker också att lagarna skall ändras men vi vill gå ett steg längre och ta bort utgivningsbeviset och i stället införa ett mediabevis med en mediakontroll där JK synar media och påtalar till den ansvarige utgivaren när denne gått över gränsen så att övertrampet kan åtgärdas innan dyra processer startas upp. Först när kontrollerad media inte godtar JK:s klagan kan ett åtal genomföras. De som har mediabevis måste följa uppsatta regler för hur media skall formas och innehålla för att godkännas för mediabevis. Forum, dagboksbloggar, skvallerbloggar eller föreningssajter och liknande skall inte kunna få mediabevis utan det skall bara vara de som har en ansvarig utgivare som kontrollerar och bestämmer vad som får släppas fram.  En sådan media skall avhandla bestämda ämnen som nyheter, teknik, vetenskap, olika samhällsproblem eller andra ämnen som kan ha ett samhälleligt allmänintresse. Vi har utgivningsbevis men är alltså motståndare till hur det fungerar idag.

Det stoppar inte med förtal i media med utgivningsbevis

Vi tycker som FN och Europakonventionen att alla skall åtnjuta statens skydd mot integritetsbrott. Detta bryter Sverige mot genom att privatpersoner som utsätter andra privatpersoner för integritetsbrott i princip inte kan åtalas genom det finurliga tillägget ”måste vara av allmänt intresse”. ”Allmänt intresse” betyder enligt vanliga Svenska att många kan eller har läst brottet men i rättsväsendets språk betyder det att man aldrig åtalar någon för integritetsbrott, den drabbade måste alltså själv tillskansa sig en åklagares kunskaper och med en rejäl påse pengar själv stämma gärningsmannen. Eftersom detta inte låter sig göras av var och en saknar i princip Sverige förtalslagar och därmed bryter Sverige mot de mänskliga rättigheterna.

Nya lagar på väg

Det har skrivits nya lagar i dessa frågor som om de blir verklighet effektivt kommer att stoppa integritetsbrott på två plan. Dels så kommer risken att fällas i domstol kyla ner de ivriga förtalarna och dels lägger man ett tungt ansvar hos de som tillhandahåller platsen där folk kan posta sina alster att plocka bort inlägg som är integritetsbrott. De som tillhandahåller platsen kan inte belastas för innehållet i inlagor men de kan belastas för att de inte plockar bort brottsliga inlägg. Vi kommer med dessa nya lagar vara mycket aktiva mot de som förtalat och mot sajter som har förtal på sina sidor. Det kan bli en stor framgång mot näthatet då vi har identiteter på massvis av näthatare.

Om det nu inte

Ovanstående nya lagar kan alltså bli riktigt bra mot brott på nätet om det nu inte införs meningar som måste vara av ”allmänt intresse” eller liknande för då har all tid, all betänkande och alla diskussioner varit förgäves då vi fortfarande inte kan fälla en gärningsman som begått integritetsbrott utan åklagarkunskaper och en välfylld penningpung.

REDAKTIONEN 1

Nya förtalslagarna – Är det slutet för hatkulturen

Diskussioner

Nu när det börjar närma sig det slutliga skrivandet av de nya förtalslagarna har diskussioner och artiklar kring lagarna kommit igång. Det är viktigt att det diskuteras kring frågorna så att lagarna blir så effektfulla som möjligt samtidigt som friheten att yttra sig vidrörs så lite som möjligt.

Tidigt med yttrandefrihet

Vår yttrandefrihet är en av de äldsta i världen med sina ungefär 250 år och är värd att försvara. När friheten att säga vad man vill infördes var lagarna relativa. Det vill säga lagarna fanns och väl beskrivna men, precis som idag med förtalslagarna, var de mest en syn för ögat och något att visa upp. Det var först på 60-talet som yttrandefriheten började breda ut sig på allvar och makthavare på olika plan förstod att lagarna kanske skall följas. Efterhand hittades kryphål att yttra sig mer än vad som  var tänkt samtidigt som möjligheten att vara anonym klev in på arenan.

Internet

När Internet stegade in hos var man kan man säga att kontakten mellan människor ökade dramatiskt. Nu var det lätt att skicka meddelanden till varandra och det var lätt att nå mängder av folk samtidigt. Vi nådde nu en punkt där myndigheter och media inte hade informationsmonopol. Tidigare kunde man säga att alla har rätt att tala till folket om vad som helst men det krävdes enorma mängder pengar för att kunna starta en tidning stor nog att nå alla. Med internet är den tiden förbi, nu kan (nästan) alla nå alla med några enkla tangentnedtryck. Det är först nu yttrandefriheten är på riktigt och det är först ny yttrandefrihetslagarna testas i skarpt läge.

Anonymitet

Med internet kröp det sakta in möjligheter att vara helt anonym, dvs ingen kan veta vem som döljer sig bakom en text. Tidigare var det möjligt också men det krävdes stora summor pengar och en väl organiserad plan med mycket folk involverade för att föra ut information anonymt till en större mängd folk vilket naturligtvis var möjligt för ett litet fåtal som dessutom aldrig nyttjade möjligheten. Med internet räcker det med relativt lite ansträngning och med inga kostnader alls att helt ensam sitta på sin kammare och anonymt ”tala till hela folket”. Numera har det gått så långt att stora delar av folket är mer eller mindre anonyma på nätet och med det kommer de mindre nogräknades anonyma alias med sitt spridande av information som går långt över gränsen för vad som kan accepteras, med eller utan lagar som stöd.

Förstår inte

De mindre nogräknade anonyma, dvs nätbuset, har med tiden odlat en ny kultur av yttrandefrihet där de menar att man skall kunna yttra vad som helt om vem som helst. De menar att det inte behöver vara sant det som yttras det är själva yttrandet som är en oskriven universell mänsklig rättighet. Med denna syn på rättigheten att yttra sig har det gått så långt att man förstör andras liv med några knapptryckningar. De som fåt sina liv förstörda önskar hellre de tryckt på avtryckaren till ett skjutvapen, det hade varit mindre lidande så. Det gemensamma för gruppen nätbusar är det faktum att de inte förstår hur stor skada de gör andra.

Några nätbusar förstår

De som förstår detta men ändå tycker det är i sin ordning att förstöra liv i hög utsträckning är antingen de som tjänar pengar på förstörandet av liv, de som inte stannat upp och funderat på det eller de som helt saknar empati och omtanke om andra. I denna grupp finns också några kändisar som öppet går ut och tycker man i princip skall kunna förstöra andras liv om man känner för det som exempelvis fd ”Army of Lovers” bossen Alexander Bard eller Bahnhofchefen Jon Karlung och naturligtvis Flashback forums ägaren Jan Axelsson och många fler. Forumet Flashbacks moderatorer förstår med stor sannolikhet vad det handlar om där en del av dem ser det som en så stor ära att få vara moderator att de säljer ut sin empati för denna ära medan en del moderatorer verkligen tycker man skall få förstöra andras liv likt empatilösa monster som inte tvekar att släcka ner människor där det behagar.

Mycket mänskligt lidande

Dessa nätbusar kan inte bara förstöra andras liv de har också gjort och gör det i mycket hög utsträckning. De inte bara förstör liv de försvarar också sin rätt att förstöra liv nu när vi sätter tummen i ögat på dem. De som oblygt omskrivits på nätet lider på alla otänkbara sätt, inte bara vetskapen att någon skrivit om dem utan det får praktiska konsekvenser. Undertecknad som jobbat med anställningsprocedurer vet att i stort sett alla googlar personerna som skall anställas. En anställning är ett stort ansvar eftersom det kan handla om många års förlitan på en person och att den anställde kan få ansvar och vetskap om för företags inre hemligheter eller/och ansvara för stora kostnader.

Välutbildade förstörs för livet

Om en mycket potent och välutbildad person med stor erfarenhet i bagaget plötsligt omnämns på Flashback bara för att hans bil stått parkerat där ett mord ägt rum kommer han aldrig mer att få ett jobb värd hans kunskaper. Denna person måste flytta från sin lite dyrare bostad, sälja sina saker med uppslitande familjeproblem som kan sluta i skilsmässa alkoholberoende och till slut självmord.

Unga förstörs för livet

Den unga flickan som med för lite livserfarenhet lägger ut bilder på sig själv på Facebook möter ofta elaka kommentarer vilket i sig kan ställa till med stora problem för det unga psyket. Den stora faran är dock att nätbusarna på Flashback får upp ögonen för flickan och då är det definitivt slut för henne. Hon kommer aldrig mer att kunna välja det jobb hon vill eller få de vänner hon vill eller göra vad hon vill. I värsta fall tar flickan sitt liv. De pedofiler som jagar unga personer på nätet förorsakar inte på långa vägar så mycket lidande och tar inte så många liv som mobben på Flashback gör även om det är mycket illa det också. Däremot blir sådana fall avsevärt mer uppmärksammade i media än det tysta näthatet.

Alla kategorier förstörs för livet

I vårt arbete att stävja förtal på nätet har vi fått mejl från folk som ofta bara vill ”prata av sig”. Det kan vara unga flickor, äldre män, föräldrar och företagare. Några kändisar har också hört av sig.  Det handlar om hundratals mejl med panikartade beskrivningar av liv som är förstörda. Påfallande och skrämmande många är de som beskriver sina nära anhöriga som tagit sitt liv efter att de blivit uthängda på Flashback. Ännu fler är det som förlorat jobb, vänner, tvingats flytta, byta namn och fått skyddat id. Det är alla sorters människor från den lilla flickan till den framgångsrika företagaren och däremellan helt vanliga anonyma personer, metallarbetaren, förskolefröken, kontoristen, den arbetslöse, pensionären eller i princip alla kategorier av folk springer dagligen gatlopp på grund av sådana som Alexander Bard, Jon Karlung, Flashback forums ägaren Jan Axelsson, hans moderatorer och många fler som har en avgörande roll i sina olika positioner.
Våra enkla statistiska överslag visar att så många som 300 till 500 av de mellan 1000 till 2000 som varje år tar sina liv kan bero på ovanstående personers spridande av sina märkliga förklaringar att få säga vad man vill. Ni är ansvariga för att folk tagit sina liv! Tyvärr kommer de bara i sin avsaknad av empati vifta bort detta med ytterligare tokförklaringar.

Galenskapen måste stoppas

Eftersom nätet och aktörerna där inte förstår, inte vill förstå eller saknar empati om andra människor tolkar rätten att yttra sig också som rätten att förstöra liv måste annat till för att få stopp på eländet. Det håller inte längre med lagar som innebär att den förtalade själv måste driva rättsprocesser, alla förstår att det inte är möjligt för den enskilde ändå har de skrivit lagarna så. Anledning är att leva upp till FN:s mänskliga rättigheter Artikel 12 och artikel 8 i Europakonventionen (snarlik) utan att de skall behöva följa den:

Ingen får utsättas för godtyckligt ingripande i fråga om privatliv, familj, hem eller korrespondens och inte heller för angrepp på sin heder eller sitt anseende. Var och en har rätt till lagens skydd mot sådana ingripanden och angrepp.

Det borde lagskrivarna förstått och har förstått från början att en sådan lag blir fullständigt uddlös och därmed bryter Sverige mot de mänskliga rättigheterna. Till detta kommer de som dömer med sin egen syn, sittande i en skyddad verkstad, vad som skall vara tillåtet helt skilt från hur deras åsikt slagit mot människor. Lagarna måste helt enkelt vara precisa och åtalbara så att egen moral rensas bort så lång det går. Det skall också läggas ett stort ansvar på de som tillhandahåller platser det skrivs på och även där skall lagen vara precis och åtalbar. Lagen skall också kunna beordra nedsläckning av platser på nätet som inte uppfyller det lagen lägger på dem eller där någon urskiljbar ansvarig inte finns oavsett var i Världen platsen ligger. Det som också saknats är flera tydliga exempel på vad som inte är lagligt, hur det går till i gränsfall och vad som ligger nära gränsen men som är lagligt. Till slut måste alla ha rätten att bli ”glömd”. Det kan inte vara meningen att exempelvis ett brott skall ligga en till lags hela livet. Det största motståndet mot dessa förslag, förutom nätbuset själv, är folk från våra domstolar och åklagare. Det är ett genomgående och mycket stort problem att rättsväsendets folk i grupp, organiserat och med skrivna regler visar hur man kan och skall gå förbi våra lagar för att lagarna till slut hanteras på det sätt rättsväsendet vill. Denna form av subblagskrivande måste förbjudas då det är en rättsäkerhetsfara av stora mått. Som exempel kan vi ta den nya lagen från 2015 där kravet på att det måste finnas ”särskilda skäl” för att väcka åtal för förtal och förolämpning togs bort. Det betyder att åklagare och justitiekansler i högre grad ska kunna hjälpa personer som har utsatts för förtal på Internet. Lagändringen är gjord men fortfarande får så gott sam ALLA beskedet: ”är inte av allmänt intresse” när de polisanmält förtal. Dock fungerar lagändringen för en person som har förlorat ett tryck- eller yttrandefrihetsmål ska slippa att betala motpartens rättegångskostnader när det finns särskilda skäl för att få sin sak prövad i domstol.

Lagmannen Gudrun Antemar som ingår i utredningsgruppen om förslagen till de nya lagarna:

Vi måste skydda integriteten bättre genom straffrätten, för om vi inte gör det kommer människor inte våga uttala sig för att de är rädda att bli uthängda, ofredade eller få privata uppgifter spridda om sig. Och då fungerar inte yttrandefriheten.

Så om vi skyddar integriteten bättre skyddar vi också yttrandefriheten.

Debatter kring de nya lagarna pågår

Det har utretts hur nya lagar kan se ut som stoppar det olagliga på nätet. Efter nära två års utredande har det nu tagits fram förslag på dessa lagar som lämnats ut till ca 90 remissinstanser. Vad vi fått erfara är de flesta mycket nöjda med vad de sett. Några inom media har haft synpunkter på begränsning av yttrandefriheten.
Det som pågår nu är debatter i olika grupper om dessa lagar bla i media. Debatterna är intressanta och viktiga att ta del av om man håller på med internet. Med några få undantag kan man lätt skilja ut de olika åsikterna med vad personernas dagliga göromål är eller ”tala om för mig vad du jobbar med och jag skall tala om för dig vem du är” stämmer mycket väl.

 

Länk till förslagen i korthet som omskrivs i denna artikel och som länkarna nedan beskriver

 

Debatter, diskussioner, artiklar om lagförslagen:

 

REDAKTIONEN

Förslag på ny lagstiftning mot näthat

Nedanstående är inget redaktionellt material  från I Folkets Intresse det är hämtat från:
http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2016/02/forslag-pa-ny-lagstiftning-mot-nathat/
Material publicerat av myndigheter är fritt att vidarepublicera.

 

Flera nya förslag presenterades när justitie- och migrationsminister Morgan Johansson idag, onsdagen den 3 februari, tog emot betänkandet ”Integritet och straffskydd”, SOU 2016:7.

Utredaren Gudrun Antemar har haft i uppdrag att göra en bred översyn av det straffrättsliga skyddet för enskildas personliga integritet och lämna förslag på hur lagstiftningen bättre kan skydda de som utsätts för hot och andra kränkningar på nätet. Utredaren lämnar en rad förslag:

 

  • Ett särskilt brott, olaga integritetsintrång, som kriminaliserar spridning av integritetskänsliga bilder och uppgifter föreslås. Det kan gälla spridning av hämndporr, nakenbilder, obduktionsbilder och andra kränkande uppgifter.

 

  • Olaga hot ska kunna gälla även hot mot någons integritet, till exempel att hota med att sprida sexfilmer eller nakenbilder.

 

  • Bestämmelsen om ofredande ska tydligare än idag gälla ofredanden via internet. Vissa enstaka hatiska och mycket kränkande yttranden som ligger nära hot ska kunna straffas som ofredande.

 

  • Förtalsbrottet förtydligas så att skyddet stärks mot att utpekas som brottslig och mot andra nedsättande uppgifter som skadar anseendet.

 

  • Bedömningen av när ett förtalsbrott ska anses som grovt ska göras mer nyanserat genom att det ska beaktas på vilka uppgifter kan spridas via internet. Förolämpningsbrottet ska skydda människors självkänsla och värdighet.

 

  • Straffansvaret för den som tillhandahåller en tjänst för att skicka in och ta del av andras bilder och meddelanden, exempelvis vissa sociala medier, utvidgas så att också meddelanden som uppenbart innebär olaga hot eller olaga integritetsintrång ska tas bort eller hindras från att spridas vidare.

 

  • Rätten till brottsskadeersättning utvidgas till att även gälla kränkningar som sker genom grovt förtal.

 

– Den lagstiftning vi har idag ger inte tillräckligt skydd åt de unga, framförallt tjejer, som utsätts hot, hat och sexuella trakasserier. Det samma gäller för journalister och andra som deltar i det offentliga samtalet. Mer ansvar måste också läggas på utgivarna eftersom kränkande material som ligger kvar på nätet är en pågående kränkning, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson.

Huvuddelen av förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2017.

 

Postat av
REDAKTIONEN

Yttrandefrihetens begränsningar

Sveriges yttrandefrihet

I Sverige har vi en mycket långtgående yttrandefrihet. Nästan vad som helst tillåts att yttras till flera andra länders och Världsorganisationers stora förtret. Bland annat har Israel flera gånger försökt stoppa yttringar i Sverige och detsamma gäller flera olika religiösa världssamfund. Tvärt emot flera enskilda skribenter på nätet måste man säga att vårt lands yttrandefrihet är det som går längst i Världen till och med längre än vad man tillåter i USA och det är något vi alla värnar mycket hårt om och skall värna hårt om.

Några få går över gränsen

De flesta i vårt land har ett inbyggt skydd mot att yttra sig över gränsen för vad som kan sägas vara tillåtet. Den inbyggda gränsen bygger på empati, omsorg och medmänsklighet. Om vi bara bestod av dessa människor med denna inbyggda gräns skulle yttrandefriheten kunna vara helt fri från begräsningar, tyvärr finns det en liten grupp som helt saknar dessa gränser och i yttrandefrihetens namn tar sig denna del av befolkningen rätten att skriva vad som helst om vem som helst. De går ofta långt över gränsen utan att förstå att de förstör sina medmänniskors liv. Till sin hjälp har de internet och på internet tillhandhålls elektroniska mötesplatser av folk med mycket rymligt samveten där dess skribenter samvetslöst spyr ut så mycket förtal, kränkningar och skymfningar om sina medmänniskor att det helt enkelt inte går att ta till sig och att förstå för oss andra. Så här säger Rådman Lars Wallinder om förtal:

Utgångspunkten i ett demokratiskt samhälle måste vara att man får säga och uttrycka vad man vill och att inskränkningar i detta – genom att vissa slag av uttalanden förbjuds – bara får göras om det är helt nödvändigt.

I ett demokratiskt samhälle måste även en rå och vulgär debatton tillåtas. Samtidigt kan inte yttrandefriheten innebära en frihet att skada andra människor eller orsaka stort lidande.
Källa: Domarbloggen Rådman Lars Wallinder

Skadar oerhört

Numera är det inte några få personer som drabbats av olyckliga ordval av samvetslösa skribenter. Med internet dröste relativt sett stora horder av samvetslösa till skrivarbåsen och började testa sig fram vad de kunde skriva. I begynnelsen av detta skrivande var nivån illa men höll sig oftast inom lagens väldigt vida områden för vad som anses vara tillåtet. Orsaken till att de höll sig någorlunda inom ramarna berodde på att de kunde hittas och något de samvetslösa har skräck för på grund av sin enastående feghet är att själva bli offentligt uppvisade. Efterhand började möjligheten att vara anonym på nätet bli effektivare för att idag vara så effektiv att de samvetslösa helt förlitar sig på anonymiteten. När samvetslösa men mycket fega personer helt litar på att de är anonyma och i tron att de inte kan hittas börjar deras skrivande ta sig former som vi tidigare aldrig sett.

Ägarna till elektroniska mötesplatser

De flesta som äger och förestår olika elektroniska mötesplatser på internet gör detta med sitt eget goda samvete och ser till att ingen kränks eller skadas på annat allvarligt sätt. Men det finns de som helt saknar empati, omsorg och medmänsklighet om andra människor. De struntar fullständigt i om andra far illa eller om de tar sina liv. Jan Axelsson, ägaren till den elektroniska mötesplatsen ”Flashback”, är en sådan samvetslös person. Men han lever inte själv som han lär. Medan de som han medverkar till att förtal, kränka eller skada på annat sätt får lida inför öppen ridå har han själv skaffat sig skyddad identitet. I sammanband med att han fick skyddad id införde han en regel som säger att man på forumet inte får eftersöka personer med skyddad id. Naturligtvis tillämpas den regeln bara för Jan Axelsson och inte för alla de andra som löper gatlopp på Flashback medan bostadsadress och mycket annat skrivs ut helt öppet i trådar trots skyddad id.
Jan Axelsson  har dragit in 20-40 miljoner på sitt forum under några år men ändå betalar han ingen ersättning till moderatorerna som sköter hans smutsiga arbeta med att låta de inavlade missfostren på forumet förstöra liv för andra helt ovetande personer. Dessa moderatorer på Flashback, som verkar vara ovanligt korkade, hjälper Axelsson att dra in sina pengar samtidigt som de frånsagt sig all empati, omsorg och medmänsklighet genom att låta de inavlade missfostren slänga ur sig vad som helst om andra. En annars snäll och bra person med empati som tagit sig rollen som moderator på ett forum som Flashback förlorar fort sina goda egenskaper och börjar snart svara spydigt på förfrågan om att radera mindre lämplig text. Moderatorer måste veta vad de ger sig in på och vara beredda på att betala priset för yttrandefrihetens konsekvenser då de har möjligheten i sin hand att förhindra olämpligheter men väljer att låta det stå kvar.

Bra människor som deltar

På Flashback deltar också helt vanliga personer i trådar om alldagligheter. De är väl medvetna om vad som försiggår på andra ställen på samma forum men väljer att blunda för detta. Det är inte av ondska de blundar utan de säger till sitt försvar att i de trådar de skriver i avhandlas ingen ondska mot andra. Den tanken är ett totalt feltänk! Om vi applicerar det på ett banditgäng med eget klubbhus där det finns en bar. I baren sitter helt vanliga människor och har trevligt väl medvetna om att banditgänget i rent nöje skjuter folk på stan. De i baren svara på kritiken att de sitter i baren för där pågår inga illegala skjutningar, där är det fin stämning. Som alla förstår håller inte det som försvar vare sig för banditgängets bar eller på den andra idiotens forum, dvs ni som hänger på Flashback. Oavsett vad ni gör där hjälper ni omedvetet till med det som pågår. Därför kommer ni bli föremål för offentligheten.

Lagarna räcker inte

De Svenska lagarna är fullständigt uddlösa att beivra förtalsbrott med som de är konstruerade idag. I förorden till dessa lagar står det att den som råkat ut för denna typ av brott skall i första hand freda sig själv. Samtidigt så väljer domstolarna ofta att ogilla mål mot förtal eftersom käranden försökt att freda sig, moment 22 alltså. I förorden står också att åklagare bara får åtala om den förtalade är minderårig eller om det är en avliden person. I övriga fall krävs att det skall vara av allmänt intresse för att åklagaren skall åtala. Det står inte i förorden vad som avses med allmänt intresse så åklagarämbetet har bestämt att det aldrig kan utgöra allmänt intresse. På dessa sätt har lagen gjorts totalt meningslös för levande personer över arton år eller med andra ord: Det finns inga lagar mot förtal i Sverige, folket är alltså fullständigt utlämnat till de inavlade idioternas godtycke på Flashback och annorstädes.

Rätten att freda sig

Lagen säger att den som är förtalad i första hand skall freda sig själv mot detta. Frågan är hur man skall kunna freda sig mot förtal på exempelvis Flashback? Den som postat förtalet kan själv inte ta bort det då editeringsfunktionen stängs efter en stund. Moderatorer får inte ta bort förtal för ägaren och ägaren svarar sällan på tilltal. Abuse-mejlet är det ingen som svarar på. Vad återstår för att freda sig mot förtalet? Jo, det enda som återstår är att ”ge sig på” den som förtalat och slå ihjäl eller skada denne vilket utgör en olaglig handling eller hacka platsen där förtalet är postat vilket inte låter sig göras ens för en hackerexpert och dessutom också är en olaglig handling. Utöver detta kan man meddela myndigheter och påstå saker om förtalaren så att det blir problematiskt för förtalaren framöver. Man kan också göra orosanmälningar om förtalaren har barn. Men allt detta är något som kräver rymligt samvete för att göra och normala människor har ett väldigt gott samvete. Det enda man kan göra för att freda sig är att hänga ut förtalarna på en plats med utgivningsbevis så alla kan se vilka de är.
Vad man än väljer att göra för att freda sig finns också problemet med att den fege förtalaren är anonym. De flesta kan alltså inte hitta den de skall freda sig mot. Det som återstår är att luta sig mot lagen som vi tidigare insett inte fungerar och vi är tillbaka på ruta ett.

Nya lagar behövs

Det kan aldrig vara folkets mening att vissa av oss skall förtalas in i döden utan att det är straffbart. Det har aldrig varit tillåtet att döda eller skada någon annan, samhället ser mycket allvarligt på det. På samma sätt kan samhället aldrig tillåta att en pöbel på nätet avlivar folk genom att kränka dem så illa att de kränkta till slut väljer att ta sina liv. Inte ens kränkningar som ”bara” skadar enskildas anseende kan knappast vara samhällets meningen att det skall vara tillåtet. Det kan knappast anses som tillåtet att kränka avlidna barn med att måla dem som clowner och tävla i vem som målat den ”bästa” clownbilden av dessa barn. Inte heller kan samma samhälle tillåta pöbeln visa upp bilder på personer med Downs syndrom fotade i olika ställningar för att tillsammans skratta åt dessa. Vi kan inte heller tillåta att man på offentliga forum hjälps åt med att planera brott eller man kan inte tillåta att någon tar sitt liv inför tittande åskådare. Samhället kan inte heller tillåta folk med en pedofil läggning tillsammans lägga upp taktiken för hur man bäst skaffar barn för helgens ”nöjen”.
Inget av ovansanstående och mycket mer än så kan tillåtas av samhället, eller hur? Det är riktigt att samhället inte tillåter detta men vårt rättsväsende tillåter det eftersom de inte ingriper mot forumet Flashback där allt detta sker. Vi har ibland fått svaret att de inte kan göra något för forumet ligger i utlandet. Nu ligger dock forumet i Sverige men uttalandet att de inte kan göra något skulle ändå vara helt fel även om det låg i utlandet. Jämför med de som rånar en bank och flyr från banken med bytet i en utlandsregistrerad bil. Skulle rättsvårdande myndigheter inte ingripa mot dem för att bilen är registrerad i ett annat land? Det behövs verkligen nya lagar, både mot förtal, kränkningar och liknande men också nya lagar som tvingar elektroniska mötesplatser att plocka bort olagliga texter. Det behövs också lagar som ger var och en rätten att bli ”glömd” över hela nätet.

Nya lagar på väg

Rådman Lars Wallinder om nya lagar:

Under ca 1,5 år var jag tjänstledig från jobbet som domare vid tingsrätten och arbetade som utredningssekreterare i en utredning om det straffrättsliga skyddet för den personliga integriteten.

Det finns ju flera olika straffbestämmelser idag som syftar till att skydda den personliga integriteten, bl.a. olaga hot, ofredande, förtal och förolämpning. Utredningens uppdrag var att se över detta skydd, särskilt mot bakgrund av de möjligheter som finns i dag att kommunicera och sprida uppgifter via olika sociala medier eller på annat sätt genom internet eller annan elektronisk kommunikation. Det som kallas ”näthat” – vilket i sig kan innebära många olika saker – ingick som en viktig del i arbetet.

Arbetet ledde fram till betänkandet ”Integritet och straffskydd” (SOU 2016:7) som överlämnades till Justitieministern i början av februari i år. I betänkandet föreslås en hel del lagändringar, utifrån det behov som utredningen kom fram till under arbetet.
Källa: Domarbloggen Rådman Lars Wallinder

Vad rådmannen egentligen säger men som dessa rättvisans män aldrig öppet kan erkänna är att de tidigare lagarna inte fungerar, som vi så tydligt påpekat tidigare i texten.  I Februari i år överlämnades betänkandet om förändring av lagar och nya lagar i ämnet för vidare behandling. Rådman Lars Wallinder igen:

Det viktigaste förslaget, som kommer innebära den största ändringen om det genomförs, är ett nytt brott till skydd för den personliga integriteten – olaga integritetsintrång. Förslaget innebär straffansvar för intrång i någons privatliv genom spridning av bilder eller andra uppgifter som innebär en kännbar skada för den som uppgiften eller bilden rör. Bestämmelsen omfattar spridning av bl.a. bilder eller uppgifter om sexualliv, hälsotillstånd, brottsoffer, personer i mycket utsatta situationer, nakenbilder eller liknande bilder eller uppgifter om någons privatliv.
Källa: Domarbloggen Rådman Lars Wallinder

Översatt till vanlig Svenska innebär det rent konkret att intrång i någons privatliv genom att exempelvis på nätet skriva om någon som är kränkande för denne eller lägga upp kränkande bilder på personen är olagligt och kan leda till ett straff. Bland annat sägs det nu uttryckligen att det är straffbart att påstå någon är kriminell, vad för sexuell läggning personen har oavsett om det är sant eller inte, vad för sjukdom denne har oavsett om det är sant eller inte eller bara helt enkla uppgifter ur någons privatliv kommer man med nya lagen kunna fällas i en rättegång. En bra detalj i arbetet är det nya och bättre namnet för förtal, kränkningar osv: integritetsintrång. Lars Wallinder:

Att sprida sådana uppgifter är i vissa fall redan idag straffbart, bl.a. som förtal. Om den nya bestämmelsen införs kommer dock kriminaliseringen bli tydligare, mer omfattande och kunna leda till strängare straff än idag.
Källa: Domarbloggen Rådman Lars Wallinder

Man planerar för strängare straff vid förtal mot i stort sett inget straff alls idag om man överhuvudtaget lyckas med att få en domstol att ta upp saken. Lars Wallinder:

Vidare föreslås att bestämmelsen om ofredande blir tillämplig på fler situationer än idag, förutsatt att ett ofredande kan innebära en kännbar fridskränkning. Bestämmelsen ska enligt förslaget på ett tydligare sätt kunna gälla den som trakasserar någon på olika sätt genom t.ex. internet och även gälla enstaka hatiska och mycket kränkande yttranden.
Källa: Domarbloggen Rådman Lars Wallinder

Det skall i framtiden räcka med något enstaka kränkande yttrande mot i dag kränkningar under en längre tid.

Straffansvar för tillhandahållarna

Vi har tidigare ett antal gånger föreslagit att platserna på nätet där folk kränks mm skall bli skyldiga att ta bort kränkningar på grund av att de som kränker kan vara anonyma och att de inte själva kan ta bort eller ändra i texten för sina inlägg. Lars Wallinder:

Straffansvaret för den som tillhandahåller en elektronisk anslagstavla ska utvidgas enligt förslaget. Enligt den så kallad BBS-lagen ska den som tillhandahåller en elektronisk anslagstavla ha tillsyn över tjänsten och agera så att meddelanden som uppenbart innebär vissa brott, bland annat uppvigling och hets mot folkgrupp, tas bort eller hindras från att spridas vidare. I betänkandet föreslås en utvidgning av tillhandahållarnas ansvar till meddelanden som uppenbart innebär olaga hot eller olaga integritetsintrång.
Källa: Domarbloggen Rådman Lars Wallinder

Exakt så som vi föreslagit kommer nu forum och hemsidor på nätet tvingas ta bort sådant som faller under den nya lagen om integritetsintrång. Det innebär alltså att nämnande av personuppgifter, kränkande uppgifter osv tvingas bla Flashback att gå in och radera. Detta är en mycket glad nyhet som kommer att göra det lättare för många och helt nödvändigt för att kunna leva vidare. Lars Wallinder igen:

Betänkandet har nu varit ute på s.k. remiss, vilket innebär att ca 90 myndigheter och organisationer som på olika sätt berörs av förslagen har fått tycka till. Responsen har till största del varit positiv, och de flesta remissinstanserna har stött de förslag som lämnats – även om det kommit en hel del synpunkter och förslag gällande själva utformningen av bestämmelserna. Den främsta kritiken har kommit från vissa företrädare för medievärlden, som ansett att vissa av förslagen innebär för stora ingrepp i yttrandefriheten.

Det som återstår nu är att tjänstemännen på Justitiedepartementet först ska analysera förslagen och de synpunkter som lämnats av remissinstanserna. Därefter är det dags för de politiska ställningstagandena – vad regeringen och därefter riksdagen anser bör göras. Det är alltså ganska mycket som återstår och eventuella lagändringar kan förmodligen allra tidigaste börja gälla i juli 2017.
Källa: Domarbloggen Rådman Lars Wallinder

Glada nyheter att de flesta tycker om vad de sett. Vi som redan väntat många år på detta kan vänta lite till nu när vi ser vad som är på gång.

Ni har er själva att skylla

Vi har gång på gång under åren förklarat att de som minskar på yttrandefriheten är de som mest skriker om yttrandefrihet varenda gång de skall försvara sina trakasserier. Genom att inte inse att ett samhälle inte kan gå med på vad som helst hur länge som helst har ni inavlade på Flashback själva tvingat fram dessa nya regler. Ni har er själva att skylla så börja nu inte med det löjliga snacket om PK-folket som ändrade lagarna, det behövde de inte göra det klarade ni galant själva!

Rättsväsendet måste följa de nya lagarna

Tyvärr kan rättsväsendet själv sätta sig på tvären och med krumbuktiska manövrer slippa åtala eller meddelanden att målet ogillas. Vi skulle i samband med de nya lagarna ha stramare tyglar för rättsväsendet. Folket måste kunna påverka de som skall döma brottslingar och de som handhar detta fram till dom. Åklagare, eller åklagarämbetet, skall inte själva bestämma hur de skall jobba eller vad de får säga om de mål de jobbar med, det är helt enkelt för viktigt för att de skall få bestämma sådant själva. Nya klara regler som inte går att ändra genom krumbuktiska manövrer och som folket genom riksdagen kan ändra på under kort tid behövs.

Källa: Domarbloggen Rådman Lars Wallinder
Källa: Betänkande ”Integritet och straffskydd” (SOU 2016:7)

REDAKTIONEN

 

 

 

Första landet att avskaffa anonymitet på nätet

Kina först ut

Kina avskaffar anonymitet på nätet genom att internetleverantörer verifierar användarnas identitet vilket gör det i praktiken omöjligt att gömma sig. Samma lag tvingar också internetleverantörer hjälpa myndigheter att utreda nätbrott. Till skillnad från vår syn på frihet är orsaken till den nya lagen att inlägg som skadar ”landets heder”, ”stör den ekonomiska eller sociala ordningen”, eller syftar till att ”omkullkasta det socialistiska systemet” skall beivras.

Dra folk i skiten är inte yttrandefrihet

Kina har sedan tidigare stängt ute Facebook och Google för att de anser att dessa sajter förstör folkets moral och medverkar till brott. Kina är en form av diktatur där man ändå låter folk resa och leva relativt fritt. Man får dock inte störa den allmänna ordningen (känns det igen) som kan äventyra folkets och landets trygghet. Man har dock inte samma problem av förtal på nätet som i stora delar av övriga välden. Det beror på Kineser (och andra asiatiska folk) håller sin och andras heder högt. Deras tröskel för att förtala folk är helt enkelt högre än hos oss. Våra trösklar är lägre som medför att vissa morallösa människor hos oss drar vilken heder som helst i skiten. Vi vill påtala att dra folk i skiten har inget som helst med yttrandefrihet att göra, det är en grov feltolkning

Lagen får inte tysta yttrandefriheten

Kinas nya lag skulle kunna fungera hos oss också men här skulle den användas endast mot sådant som bryter mot våra nuvarande lagar, lagar som dessutom bör skrivas om och stärkas med hänsyn till internet, som inte fanns när flera av lagarna som idag används mot nätbrott, stiftades. Rätten att få yttra sig skall också ökas men det skall inte gälla att förtala eller lägga ut personuppgifter för privatpersoner.

Anonymiteten blir kvar

Med samma typ av åtgärd som i Kina kan man alltså fortsätta att vara anonym men om brott görs kan polisen med hjälp av internetleverantörer plocka fram vem det är så som man redan idag plockar fram en person via ip-nummer. En sådan lag/åtgärd välkomnas av oss men den skall användas med försiktighet. Exempelvis kan ett beslut om husrannsakan som också idag ger polisen möjlighet att få ut IP-nummer också gälla uppgifter om vem man är på nätet. Om nätbrott inte förekommer skall inte heller polisen kunna se vem personen är på nätet. På så sätt bevaras anonymiteten inför yttrandefriheten.

Nu väntar vi på fler länder som följer Kinas exempel.

REDAKTIONEN

 

 

Bättre skydd för brottsmisstänkta redan nu

Sekretess

Från och med 2016-10-03 ändrades det i offentlighets- och sekretesslagstiftningen. Det innebär i korthet att personuppgifter för den som är misstänkt för brott eller målsägaren omfattas av sekretess med prövning. Om någon begär ut handlingar i ett mål innan åtal kommer det alltså inte längre att lämnas ut dokument med personuppgifter utan prövning. Förändringen skall värna den personliga integriteten före eller under en del av förundersökningen. Mobben på Flashback får det alltså lite svårare att smutskasta misstänkta och andra indragna i ett mål från och med nu.

Skall skydda integriteten

Tyvärr kommer sekretessen att upphöra i samband med att stämningsansökan eller när det fattas beslut om häktning. Syftet med lagändringen är att stärka integritetsskyddet för den som misstänks eller utsatts för brott. I princip skyddar detta alla som utreds men som frias innan häktning. De som blir föremål för häktning eller de som åtalas skyddas inte längre. Före lagändringen blev personuppgifter offentliga redan när en offentlig försvarare eller ett målsägandebiträde tilldelades som gjorde att mobben kunde börja kränka folk omedelbart.

Det räcker inte

Denna lagändring kommer inte att skydda exempelvis anhöriga, vittnen och den misstänkte under pågående utredning när man hitta material nog för att åtala eller häkta. Många av oss vet allt för väl att åklagare kan häkta folk för ingenting. Det räcker med att åklagaren vill häkta, höjer rösten och ljuger ihop något inför domaren så blir det häktning och alla personuppgifter kommer gladeligen att lämnas över till den kränkande pöbeln och snart därefter har ytterligare ett antal människor mött den punkt där livet förbyts till att försöka överleva.

Vår lagändring

Vi föreslår att BBS-lagen utvecklas till att också gälla de nya förtalslagarna. Det vill säga att allt som är förtal, kränkningar och uthängda personuppgifter som namn, personnummer och bilder på folk tvingas de elektroniska mötesplatserna skyndsamt att ta bort. Knep och trix för att undkomma dessa bestämmelser skall inte accepteras. Under en sådan lag kan alla fortfarande ta del av offentliga handlingar och diskutera brottsfall och utredningar utan att kränka folk till döds.

Bättre kan ni Riksdagen!

REDAKTÖREN

 

 

Yttrandefrihetsbrott och preskription

Svårt att veta

Preskriptionstiden är den tidpunkt som markerar när brottet inte längre går att åtala. Det är svårt att få reda på exakt hur preskription fungerar för en hemsida med utgivningsbevis. Vi har läst på nätet och frågat jurister. Märkligt nog har vi fått flera olika svar. Det som är gemensamt för nästan alla svar är att preskriptionstiden är så kort som 6 månader. De två vanligaste svaren när preskriptionen börjar är från postdatum och från borttagandet av inlägget.

Preskription från postdatum

Denna preskription kan bli väldigt konstig med brott på nätet. Ponera att en hemsida hetsar mot folkgrupp men detta uppmärksammas inte förrän efter att preskriptionstiden gått ut. Något åtal kan inte göras. Brottet kan därefter pågå under lång tid eller så lång tid som hemsidan finns kvar. Om någon arkivtjänst sparat just den artikeln kan brottet pågå hur länge som helst utan att rättsväsendet kan göra något.

Preskription från borttagandet

Det talas om att preskriptionen bör påbörjas när det aktuella brottet tas bort från nätet. Även i detta fall kan det bli väldigt konstigt. När preskriptionstiden gått ut kan man återaktivera samma artikel och rättsväsendet kan inget göra eftersom preskriptionstiden gått ut.

Vilket är rätt

Om det är någon som kan detta måste det vara justitiekanslern (JK). Vad säger då JK om detta:

Preskriptionstiderna för tryck- och yttrandefrihetsbrott m.m. är i regel kortare än normalt. Vid otillåtna yttranden exempelvis i radio- och tv-program eller i tidningar är preskriptionstiden sex månader från sändningen respektive publiceringen. När preskriptionstiden har gått ut kan Justitiekanslern inte längre vidta någon åtgärd.

Ovanstående uttalande gäller också hemsidor på nätet med utgivningsbevis:

För att ett uttalande ska omfattas och således falla inom Justitiekanslerns behörighet krävs att uttalandet har framställts i ett grundlagsskyddat medium, dvs. tryckt skrift (t.ex. dagstidningar och böcker), radio- och tv-program samt s.k. tekniska upptagningar (t.ex. DVD- och CD-skivor m.m.). Uttalanden som publiceras på internet omfattas endast i vissa fall av TF:s och YGL:s bestämmelser. T.ex. omfattas uttalanden som publiceras i en dagstidnings nätupplaga eller på en webbplats som har s.k. utgivningsbevis.

Hemsidor med utgivningsbevis följer alltså samma regler som det första citerade stycket här ovan och det viktiga stycket säger:

är preskriptionstiden sex månader från sändningen respektive publiceringen.

Preskriptionstiden är alltså 6 månader och börjar räknas ner från publiceringsdatum. Efter det får inte JK åtala eller något annat:

När preskriptionstiden har gått ut kan Justitiekanslern inte längre vidta någon åtgärd.

I Dnr 6694-15-31 har en anmälan mot denna nättidning behandlats av JK som i dokumentet säger:

Justitiekanslern har noterat att en åklagare i maj 2015 beslutade att inleda förundersökning i ärendet. Eftersom Justitiekanslern är ensam åklagare för yttrandefrihetsbrott som faller under allmänt åtal saknar åklagarens beslut rättsverkan.

Av handlingarna i ärendet framgår att anmälan togs upp redan den 29 mars 2015 av Polismyndigheten, men överlämnades hit först den 3 november 2015. Anmälningar som gäller påståenden om att tryck- och yttrandefrihetsbrott har begåtts ska — med hänsyn till de korta preskriptionstiderna för dessa brott — överlämnas hit omgående. I detta fall har det dröjt ca sju månader innan anmälan överlämnades hit.

Sju månader är alltså en månad för mycket är det JK menar om artiklarna som låg publicerade vid tillfället. Kan också säga att de aktuelle artiklarna inte utgjorde förtal, dessutom gjorde åklagaren som först fick fallet på sitt bord helt fel och det gav JK honom en näsbränna för. Ja, det var ju klargörande, eller hur? Nej, inte alls! Läs vidare:

Målet mot Yakida

I yttrandefrihetsmålet mot Yakida, som JK bestämde att åtala för förtal måste alltså det publicerade vara yngre än 6 månader. Men, och detta är märkligt, på hemsidan Yakida kan jag läsa att de 12 åtalspunkterna är postade fram till 2013. Det är alltså 3 år sedan. Men JK skriver ju själv att ”Justitiekanslern inte längre [kan] vidta någon åtgärd” om det är äldre än 6 månader!?
Här skulle vi vilja få ett klargörande. Vi har skickat frågan till JK men ännu inte fått något svar. Vi kan inte heller få något klargörande genom att läsa på nätet. Någon som kan berätta för oss hur det ligger till?

Personen som står bakom Yakida var vänlig nog att meddela oss vad JK sade till honom när preskriptionstiden börjar gälla:

6 månader från anmälan är det preskriberat

JK menar alltså att preskriptionstiden börjar ticka ner från det att en anmälan mot det publicerade gjorts.

Preskription från det blir rättssak

Ovanstående glidande på vad lagen säger är naturligtvis inte rättssäkert och borde ändras. Nu är det så fint ordnat att det finns liggande förslag om förändringar gällande dessa frågor. För det första föreslås att preskriptionstiden ändras från 6 månader till 12 månader och det finns förslag som säger att preskription för nätbrott skall börja räknas ner från den dagen det blir rättssak av det, exempelvis när ett åtal inleds. Tanken är genial! Om texten fälls för brott är det konstaterat att det var ett brott och är så hela tiden för just den texten på just den hemsidan. Om texten frias finns det inte heller anledning att fortsätta räkna ner preskription till nästa gång samma artikel åtalas om åklagaren kanske hittat något annat att åtala för. Då börjar preskriptionen att räknas ner igen.

Rättsväsendet är en rättssäkerhetsrisk

Förslagen till förändringar, som är mycket mer än det vi skriver om här ovan, litar inte vi på att rättsväsendet kommer att följa. Rättsväsendet har nämligen en ful ovana att vid önskade tillfällen dra fram sitt eget språk, krumbuktiska, som de kan använda till att förvanska vilken lag som helst med. Rättsväsendet har, när så önskas, i princip virituella lagar som förändras efter behov. Förtalslagen är mycket enkelt att läsa och förstå men så som vi vanliga ser när vi läser lagtexten ser inte rättsväsendet det, men bara ibland, för andra gånger ser också de det vi ser i lagtexten. Det vill säga att förtal, som lagen säger, är inte alltid förtal, bara när rättsväsendet önskar att det är förtal är det förtal, alla andra gånger är det inte förtal.
På samma sätt är det med preskriptionstiden vi försökt att få rätsida på. Vi kommer aldrig att få rätsida på det eftersom man med hjälp av krumbuktiska ändrar på preskriptionstiden efter behov.

REDAKTÖREN

 

 

 

 

 

Utgivningsbevis – Ändrade regler

2018

Tidigast 2018, det måste vara ett val emellan, kommer med stor sannolikhet reglerna för utgivningsbevis att ändras enligt Mediegrundlagskommitténs betänkande, som överlämnats till justitieminister Morgan Johansson (S). Ändringarna kommer till stånd på grund av möjligheten att med ett sådant bevis kunna hänga ut folk, som dömts för brott eller för deras hällsoläge och andra känsliga uppgifter, helt lagligt. Den 1 september i år redovisades kommitténs arbete.

Utgivningsbevis

Privatpersoner, företag, organisationer och myndigheter kan ansöka om utgivningsbevis. Tryckta periodiska tidskrifter måste alltid ha ett utgivningsbevis och följer tryckfrihetsförordningen. Webbplatser kan frivilligt ansöka om ett sådant och följer då yttrandefrihetsgrundlagen.
Ett utgivningsbevis är giltigt i tio år och kan sedan förnyas. Några av kraven som ställs då är att det skall finnas en ansvarig utgivare, vara anknuten till Sverige och till för allmänheten.
Ett utfärdat utgivningsbevis ger en publikation, webbplats eller databas ett grundlagsskydd vilket bland annat innebär att den får ett skydd mot censur och kan gå förbi reglerna i personuppgiftslagen och på så sätt ange privatpersoners personuppgifter, ange vilken sjukdom eller vilka eventuella brott som denne begått. På grund av svårigheten att lagföra en publikation med utgivningsbevis finns möjligheten att skriva hårdare med hårdare omdömen om folk. Om en ansvarig utgivare åtalas är det ändå mycket svårt att få till stånd en fällande dom. Om en sådan publikation publicerar oriktiga uppgifter om en offentlig person kan den ansvarige utgivaren dock fällas. Om en sådan publikation uttrycker sig sanningsenligt om offentliga personer eller utrycker sig inom vissa mycket vida gränser om privatpersoner och haft skälig grund att utrycka detta är det i princip omöjligt att åtala eller fälla den ansvarige utgivaren för brott enligt tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen.

Regeländring av utgivningsbevis

Det som man nu tittar på är bland annat att utgivningsbevis inte skall gälla för :

  • människors hällsoläge
  • människor i rättsväsendets domar
  • människor i förundersökningsprotokoll
  • människor som gjort lagöverträdelser
  • personkopplingar i mängd
  • personkopplingar till fordon i mängd
  • Till detta kommer att preskriptionstiden skall fastställas till ett år

I första hand är det diverse söktjänster man vill stävja som allt mer frikostigt och enkelt lämnar ut privatpersoners innersta angelägenheter. Hur det slutliga beslutet kommer att se ut vet vi inte men mycket tyder dock på att reglerna kring utgivningsbevis kommer att skärpas eftersom den förra regeringen hade en kritisk syn på de söktjänster som publicerar personuppgifter och den nuvarande regeringen lär vara än mer kritisk än den förra.

Vad tycker vi

Vi i SIG-gruppen har under 4 år lobbat intensivt mot Datainspektionen, Regeringen, Lagrådet och Konstitutionsutskottet i dessa frågor. Fler än 600 mejl har vi skickat i denna fråga tillsammans med otaliga telefonsamtal. Vi välkomnar alltså dessa förändringar som ligger mycket nära det vi lobbat om. Vårt enträgna arbete sakta framåt börjar alltså ge frukt och det kommer mer.

REDAKTÖREN

 

 

 

Den nya förtalslagen

Lag 4 Kap 6b§

Det pågår förändringar och nyskrivning av lagar kring förtal. Här nedan ser vi förslag till en av förändringarna i förtalslagen.

4kap6b

Som vi ser är lagen ordentligt förenklad och betydligt lättare att förstå. Den är också mer anpassad att fungera för nätet.

Domstolar

Vi är dock negativa till att lagen gör skillnad då både domstolar och åklagare, med några få undantag, in i det längsta försöker motverka både att målen tas upp i domstol och väl där efter långa och tunga förhandlingar ogillar målen. Vi hoppas dock innerligt att vi har fel på den punkten.

Det enda som fungerar

Det enda som fungerar med nuvarande inställning hos domstolar är att själv ta tag i saken utanför domstolen. Leta upp din ”baneman” och häng ut densamma. Om du är orolig för att hänga ut någon, gör som näthatarna, häng ut kloakråttan anonymt.
Vi hänger dock aldrig ut någon, absolut inte anonymt. Vi ser det som en obändig styrka att inte vara anonym.

REDAKTÖREN

x

FN:s mänskliga rättigheter Artikel 12
Ingen får utsättas för godtyckligt ingripande i fråga om privatliv, familj, hem eller korrespondens och inte heller för angrepp på sin heder eller sitt anseende. Var och en har rätt till lagens skydd mot sådana ingripanden och angrepp.

Upphovrätten © till allt material i "I folkets intresse" ägs av "I folkets intresse". Upphovrätten © till bilder ägs av upphovsmakaren till bilden. Inlägg från Flashback (bilder eller text) är copyleft.