Creeper

Yttrandefrihet på riktigt är också konsekvenser på riktigt

19 besökare är inne nu

Näthat skadar samhället allvarligt

Försvaret och andra myndigheter

En grupp forskare inom Svenska försvaret, Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI), släppte nyligen en rapport om näthatet ”Hatbudskap och våldsbejakande extremism i digitala miljöer”. Rapporten fick oanade konsekvenser: Forskarna vågade inte stå med sina namn på rapporten i rädsla för repressalier. Det fick Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) att uppmana andra i sådan ställning samt journalister att dölja sina identiteter. Staffan Carlshamre, professor och forskare inom filosofi på Stockholms universitet tycker att det är uppseendeväckande och skapar ett starkt symbolvärde i att det är just försvarets forskare som väljer anonymitet i rädsla att bli näthatade:

Om kriget kommer, då förväntar sig försvaret av oss att vi ska stå upp och göra vår plikt. Och nu, i det här fallet, så är de dem första som går och gömmer sig. Det är svårt att inte tycka att det finns en laddning och symbolik i det.
Källa: SVT Kulturnyheterna

Journalister trakasseras i sina hem

Journalister har också under en tid stått under ett ökat hotklimat och förtal på nätet. SVT Kulturnyheterna har i sina program visat att ökade hot och trakasserier mot svenska journalister med hatretorik aktivt och medvetet försöker tysta det offentliga samtalet samtidigt som samma element skrämmande komiskt talar om att slå vakt kring “yttrandefrihet på riktigt”.  Det tunga resultatet av detta har blivit att var tredje journalist undviker känsliga ämnen, en av tre kvinnliga ledarskribenter överväger att sluta och de som granskar hatet riskerar att hängas ut och trakasseras i sina hem.

Det farligt samtalsklimatet

Har Sverige nått en punkt där det har blivit för farligt att stå upp för det fria ordet nu när till och med samhällsbärande myndigheter råder journalister, forskare och andra att anonymisera sina identiteter i sina olika arbeten. Richard Oehme, chef för verksamheten för cybersäkerhet och skydd av samhällsviktig verksamhet på MSB säger till SVT Kulturnyheterna:

I känsliga ämnen bör man kanske överväga att inte använda bylines
Källa: SVT Kulturnyheterna

Forskaren Staffan Carlshamre håller inte med:

Näthatet är ett slags angrepp på det offentliga samtalet. Det är därför de här människorna håller på med hot och hat. För att skrämma folk till tystnad. Det som händer här är ju att man ger sig: ”Ok, ni får som ni vill, vi vågar inte prata längre”.
Källa: SVT Kulturnyheterna

SVT:s vd Hanna Stjärne sade i en utfrågning i riksdagen förra månaden att för SVT:s räkning handlar det idag om ett 30-tal fall dagligen, i form av ofredanden, våldshandlingar, olaga hot och hotmejl.

En anonymiserad offentlighet är en nedmontering av yttrandefriheten

I Kulturnyheternas enkät visade det sig att fem av Sveriges största medier: Expressen, Dagens Nyheter, SVT, Göteborgs-Posten och Aftonbladet att hoten ökar och blir allt mer organiserade. Dessa hot och förtal är svåra att komma åt med dagen lagar och de lagar som finns struntar våra rättsvårdande myndigheter helt i. Situationen har nått en punkt där det kan få direkta konsekvenser för den unika yttrandefriheten och vår offentlighetsprincip. Om vi kommer att fortsätta lösa problemet med anonymisering av offentliga grupper som hanterar mediefrågor, utredningar och andra offentliga uttryck så är vi illa ute. Att vika sig för hatet på nätet är ingen väg att gå, det ger bara näthatarna den friheten medan alla andra inte längre har samma frihet. Det som behövs är lagar som ger myndigheter rätt att stänga ner sajter som tillåter galningar att vräka ur sig vad som helst. Fanns den risken skulle exempelvis den värsta förtalssajten av alla, Flashback, börja följa sina egna regler.

Vi backar inte

Vi backar inte för näthatet, tvärt om, vi flyttar fram våra positioner mer ju hårdare motstånd vi får. FOI:s rapport ”Hatbudskap och våldsbejakande extremism i digitala miljöer” kommer vi att publicera i sin helhet och jag, ansvarig utgivare, kommer att underteckna den för vi backar inte för näthatet.
Källa: SVT Kulturnyheterna
Källa: FOI-rapporten

REDAKTIONEN 1

Updated: 2017-04-30 — 18:05

2 Comments

  1. Journalister och näthatare har det gemensamt att i stor omfattning systematisk sprida lögner och förtal. Skillnaden är att journalister är betalda professionella lögnare, medan näthatarna är oavlönade amatörer.

    Om medlet för att sprida lögner och falsk information är ett digitalt internet, television, radio eller papperstidningar gör ingen skillnad. Journalisterna har haft tillgång till och monopol på alla sorters teknologiska nätverk som i alla tider missbrukats på samma sätt som dagens internet för spridning av osanningar.

    Man kan dock hos de flesta bland folket, framförallt hos kvinnor och arbetarklass se en närmast religiös övertro på vad de uppfattar som auktoriteter, exv journalister. Det är ett uttryck för de lågutbildades hjälplöshet, förvärrad av just journalisternas förtals- desinformations- och fördumningskampanjer sedan minst 100 år.

    Jag tror istället på fakta, och i brist på fakta, sannolikhet, som också är en sorts fakta.
    Allt är inte relativt, även om alla påstår detta. Relativismen är ett påfund för att stärka den auktoritära överklassen av poliser och domare som “tar beslut” om privatpersoner helt oberoende av fakta och argument.
    Den nya kvinnliga majoriteten av de som “tar beslut” har också sannolikt en sådan begåvningsprofil som har svårt att på en tillräckligt hög nivå ta till sig fakta och argument. Den manliga minoriteten är självklart också mest idioter, vare sig det är journalister eller myndigheter.
    Allt är samma skit, och att skilja den ena folkgruppen från den andra är en meningslös sopsortering.

    De så kallade “näthatarna”, men även “hatet” som sådant i alla övriga sammanhang har förklarats olagligt och fått skulden för alla världsproblemen. Såvida “hatet” inte kommer från en yrkesmässig aktör.
    Det yrkesmässiga i sig har fått en så upphöjd status att även en uppenbar ärkepsykopat som Robert Aschberg får folkets största förtroende, helt klart beroende på att Aschbergs professionalitet i folkets ögon står i proportion till den extremt höga inkomst han inbringat på andras, ofta svaga och hjälplösa människors bekostnad. Hade Aschberg ställt upp i politiska val hade han blivit en ny Hitler.
    Med största sannolikhet är Aschberg förutom uppenbar psykopat, också högerextrem rasist, rentav nazist. Det är mitt bestående och orubbliga intryck av honom så länge han varit verksam i media.
    “Näthatare” är han framförallt, då television är ett nätverk, faktiskt ännu större än internet.

    Nu hatar jag kvinnliga journalister mer, då de är fler till antalet, men också drivna av oberäkneliga instinkter, vilket är mer farligt i journalistiska sammanhang än Aschbergs onda och utstuderade strategier.Ett olämpligt agerande som är medvetet och planlagt kan man ju ibland bemöta med argument.

    Jag finner det meningslöst att diskutera med kvinnor, såvida det inte rör sig om ett lysande undantag som dessbättre ibland förekommer. Ironiskt kan man tycka att kvinnor är mest lämpade som journalister om deras rykte som producenter av skvaller stämmer.

    Begreppen, eller snarare orden “högerextrem” har precis som “näthat” blivit alltför ofta upprepade för att vara trovärdiga. Upprepningen ser jag som en indikation på att nästan alla är högerextrema näthatare. Men det har jag förstått länge. Intolerans är nyckelordet, även om det till synes tar sig olika uttryck under olika namn.

    Ju mer det allmänna “näthatet”, “högerextremismen” och rasismen breder ut sig och förstärks, för att slutligen utmynna i “nolltolerans”, desto mer spelar de olika aktörerna en motsatt teater, och beskyller varandra, oftast de lågutbildade för ofördelaktiga personliga egenskaper.

    Jag är inget undantag, vad själva hatet beträffar då jag hatar det mesta. Fast på rimliga grunder. Däremot är jag inte högerextrem i motsats till de flesta andra. Ej heller “näthatare” i den meningen att sprida lögner eller falska beskyllningar.

    Det talas i sammanhanget också om “hot”.
    Hot är i sig ett begrepp som genomsyrar hela samhället, och i vidare bemärkelse är “hot” en allmän naturlag.

    Den som talar om hot, på samma sätt som hat, som närmast motsvarande en “allvarlig psykisk störning” är själv uppenbart förvirrad. Hot är på samma sätt som hat en förutsättning för alltings överlevnad och framåtskridande. Om det tar sig olagliga eller olämpliga uttryck, vilket det allt oftare gör, är en helt annan sak.
    Detsamma gäller våldshandlingar, vilka också är en ofrånkomlig naturlag.

    Jan Fyhrholdt

  2. Jan Fyhrholdt:
    Journalister och näthatare har det /../

    Du har säkert rätt i flera avseenden men i vart fall undertecknad har en annan syn på kvinnor, journalister och Aschberg. Vi tror inte att allt är svart eller vitt vilket du också skriver om kvinnor (att det finns undantag). Man kan verkligen inte säga att kvinnor är på det ena eller andra sättet och det är stor skillnader mellan kvinnor i olika socialgrupper. I de lägre grupperna är mannen och kvinnans mål ungefär densamma medan i de högre socialgrupperna har kvinnor egna agendor, som kvinnorörelsen. Vad det gäller journalister finns det sådana med en agenda eller vridna åt något politiskt väderstreck men i huvudsak gör de det de tror på eller det som deras anställning kräver av dem och det oavsett vad vi tycker om det. Att Aschberg skulle vara nazze är minst sagt en överdrift tycker jag utan att veta hans politiska hemvist. Jag tror personligen att hans politiska uppfattning mer ligger åt “ner med hela skiten” hållet.

Comments are closed.

Ut sementem feceris, ita metes

FN:s mänskliga rättigheter Artikel 12
Ingen får utsättas för godtyckligt ingripande i fråga om privatliv, familj, hem eller korrespondens och inte heller för angrepp på sin heder eller sitt anseende. Var och en har rätt till lagens skydd mot sådana ingripanden och angrepp.

………………………..

De som fått sina liv förstörda eller tagit sina liv på grund av uthängningar och förtal kommer att bli Jan Axelssons historiska minne av sajten Flashback.
Upphovrätten © till allt material i "I folkets intresse" ägs av "I folkets intresse". Upphovrätten © till bilder ägs av upphovsmakaren till bilden. Inlägg från Flashback (bilder eller text) är copyleft.