Creeper

Yttrandefrihet på riktigt är också konsekvenser på riktigt

27 besökare är inne nu

Personuppgiftslagen (PUL) upphör i Maj 2018

EU-parlamentet

Personuppgiftslagen (PUL)

Den Svenska personuppgiftslagen upphör att gälla 25 Maj 2018 i samband med att den nya Europeiska dataskyddsförordningen (GDPR) börjar gälla. PUL reglerar bland annat hur vi får publicera andras personuppgifter. Nu när internet blivit en del av verkligheten blir flera av våra lagar otidsenliga, som PUL. Det går att ta sig förbi PUL med hjälp av olika trix men också helt lagligt utan trix om man har ”utguvningsbevis”. Utgivningsbevis kan man ansöka om till en skrift eller en webbplats. Det medför en del krav för exempelvis en webbplats, som att ansvarige utgivaren måste förhandsgranska allt som publiceras, så också kommentarer i kommentarsfält. Denna nättidning har utgivningsbevis det är orsaken till att vi inte låter kommentarer visas när de postats. En annan viktigt faktor med utgivningsbeviset är att PUL inte gäller för de med detta bevis. Vi kan alltså helt lagligt presentera personuppgifter om vem vi vill om vi vill.

General data protection regulation (GDPR)

Den nya Europeiska dataskyddsförordningen, General data protection regulation (GDPR), ersätter alla nationella lagar för personuppgifter med mera. Den införs alltså 25 Maj 2018 och kommer att innebära ett stort merarbete för företag, organisationer och liknande. De måste vara klara och tillse att GDPR efterlevs det datum det införs. Syftet med lagen är att stärka den personliga integriteten vid behandling av personuppgifter. Skyddet innebär att man ställer större krav på innehavare av personuppgifter och ger kraftigare påföljder vid brott mot lagen. Ett sådan påföljd kan vara att betala 4% av omsättningen och på det ytterligare skadestånd. Dessutom kommer omvänd bevisbörda att gälla, dvs den som är åtalad måste själv bevisa att de gjort allt rätt.

Vad gäller med GDPR

Personuppgifter, som exempel en kunddatabas, kommer inte att tillhöra den som upprättat det. All sådan registrering får upprättaren använda som ett lån, ägare till uppgifterna om en individ är den registreade individen själv. Fokus kommer att ligga på skydd av den personliga integriteten, medborgarnas rättigheter kommer också att stärkas. Företagen måste med den nya lagen bättre informera personerna som registreras om vad som registreras och hur de använder informationen. Dunkla användningsområden eller insamlandet av för syftet onödiga uppgifter får inte ske. Under vissa omständigheter skall den enskilde kunna säga nej till att vara registrerad i olika databaser. Enligt ”privacy by default”,  som är en del av GDPR, måste databasinnehavaren känna till vad som ingår i databasen och hur uppgifterna samlats in och vem som har tillgång till dem. Riskbedömningar och konsekvensbeskrivningar måste också arbetas fram. Det viktigaste är dock att man inte får lämna ut detta arbete till en It-entreprenör.

Rätten att bli glömd

I denna nya lagstiftning utökas också rätten att bli glömd. Det innebär i princip att den registrerade ska kunna bli glömd och få sin information raderad ur dataregister förutom viss information som krävs för att exempelvis sjukvården skall fungera. Den registrerade ska även kunna få veta vilken information som finns om sig själv i olika register och det ska även vara möjligt för den registrerade att få ut den informationen. Som tidigare domar, men nu med utökning, finns rätten att inte omnämnas eller länkas till sådant omnämnande. Kravet för att länkar till sådana platser skall raderas är att informationen skall vara oriktig, irrelevant, gammalt eller överflödig. De flesta uppgifter om personer på exempelvis nätet faller under någon av dessa fyra kategorier. Följaktligen kommer en mycket stor del av personuppgifter på nätet behövas tas bort och länkar till dem raderas. Det är viktigt att man kan få länkar raderade på exempelvis Google eftersom flera webbsidor är dunkla och tycks leva sitt liv utan ansvariga, men som naturligtvis har ansvariga, som exempelvis forumet Flashback. Utan länkar till dessa mörka hål på nätet betyder de inget.

Facebook och barn

Behandling av barns uppgifter kommer att kräva samtycke från vårdnadshavare för exempelvis Facebook och andra sociala mötespunkter.

Ett starkare PUL

Egentligen blir den nya lagen samma som PUL men innefattar fler områden och framför allt den måste användas. Idag är PUL fullständigt verkningslöst. Datainspektionen, som är tillsynsmyndighet för PUL och blir det för den nya lagen också, har varit fullständigt tandlös. Som exempel pågår det ofantligt mycket PUL-brott på bla forumet Flashback och enligt Datainspektionen har de fått väldigt mycket anmälningar mot just Flashback. Vid våra diskussioner med Datainspektionen säger de att det inte går att åtala Flashbacks ägare för de vet inte vem som är ägaren. Vi har skickat mycket tydliga bevis på att det är Jan Axelsson som äger Flashback men får bara svaret ungefär:

Det är polisens sak att utreda vem som äger Flashback och det kan bara de drabbade anmäla till dem för utredning.

De som hörsammar datainspektionen och anmäler brotten på Flashback till polisen får dock svaret:

Utredning inleds inte

Där blir det alltså stopp efter ett ”moment 22”. Men med den nya lagen skall det inte stoppas så här, de tvingas att utreda PUL-brott och det innebär att de tvingas utreda vem som äger Flashback. Egentligen behövs det inte utredas för det har sagts tämligen öppet att det är Jan Axelsson som äger forumet. Därför ter sig myndigheternas agerande mycket märkligt. Man börjar så smått undra vad för hållhake Jan Axelsson har på dem?
PUL har egentligen inneburit en lagstiftning med mycket gummi som går att sträcka ut till lagliga handlingar i stort sett hur som helst. Om man exempelvis har behandlat personuppgifter i löpande text och listor har det kunnat göras med stöd i missbruksregeln. Det betyder praktiskt att så länge ingen kränkts kommer ingen att bry sig om att hantera saken. Det har till och med författats ett sub-regelverk för vad datainspektionen kan tillåta för brott mot PUL utan att ingripa, dvs de har kapitulerat inför alla som utnyttjar kryphål och gjort dessa kryphål lagliga. Den möjligheten försvinner helt och hållet i och med den nya lagen som pekar med hela handen att lagen skall följas exakt så som den ser ut. PUL tillåter idag så  kallat ”ostrukturerade” register men också det kommer att falla lika hårt som allt annat under den nya lagen. Ostrukturerade register kan vara sportorganisationers medlemslistor eller andra liknande listor där några få personuppgifter finns med. Det kan också vara mejl, foton, ljudfiler och liknande. Man kan alltså inte offentliggöra andras mejl eller fotona efter den nya lagen utan godkännande.

Skriva om andra på bloggar och forum

Enligt GDPR skall också ostrukturerad text om personuppgifter ingå i den nya lagen. Som tidigare nämnts kan man inte publicera andras mejl, foton på andra, ljud- och bildfiler där andra medverkar och liknande. Omsatt till klartext kan man överhuvudtaget inte alls skriva om andra utan deras samtycke. Det innebär att mängder av bloggar och forum har ett digert arbete framför sig att redigera om bland sina texter. Vi vet ett antal bloggar, förutom Flashback, där vi omnämns med personuppgifter på ett kränkande sätt och vi vet flera platser där de lagt ut bilder. Allt detta måste tas bort från och med 25 Maj 2018.

En glädjande nyhet

Ett dataskyddsombud skall införas. Det är vad vi i vår grupp lobbat mycket för och nu blir det verklighet, förmodligen utan att det var vi som gjorde det. Dataskyddsombudet skall ha särskilt ansvar för att regler efterföljs och skall bevaka dessa frågor. Bland annat skall detta ombud undersöka om olika dataregister innebär en kartläggning av personers beteenden.

Rapporteringskrav vid intrång

Den nya lagen anger mycket tydligt att alla med personuppgifter i databaser eller andra register måste anmäla intrång eller misstag som gjorts i skyddet av personuppgifterna till Datainspektionen. Syftet är att alla med sådana databaser tvingas göra allt som står i deras makt för att skydda personliga uppgifter. Detta måste ske inom 72 timmar från att händelsen uppdagades.

Tredje parter

Parter som ingår i arbete, som tjänsteleverantör, webbhotell och molnleverantörer, där uppgifter från någons dataregister hanteras kan också bötfällas vid uppdagat missbruk eller misstag av personuppgifter.

Registreringar och databaser i utlandet

Hämtat från datainspektionens hemsida:
En nyhet i förordningen är att enskilda ska kunna vända sig till ”sin egen” dataskyddsmyndighet med klagomål som rör uppgifter som hanteras i ett annat land. En svensk ska alltså kunna vända sig till Datainspektionen med ett klagomål som rör ett företag i Tyskland. Dataskyddsmyndigheterna i EU:s medlemsstater kommer att behöva samarbeta ännu mer än tidigare enligt den nya förordningen.

För vilka kommer GDPR att gälla

Hämtat från datainspektionens hemsida:
Förordningen omfattar i princip all behandling av personuppgifter, det vill säga sådan behandling som sker i företag, i föreningar, inom myndigheter och av privatpersoner. Det finns dock undantag:

  • personuppgiftsbehandling som sker av en privatperson för rent personligt bruk,
  • personuppgiftsbehandling som sker i verksamhet som inte omfattas av EU-rätten (till exempel försvar och nationell säkerhet)
  • personuppgiftsbehandling som sker i brottsbekämpande verksamhet, som exempelvis polisen

Förordningen gäller för de personuppgiftsansvariga som är etablerade i EU. Den gäller också för personuppgiftsansvariga som är etablerade utanför EU i vissa fall, nämligen om de behandlar personuppgifter i samband med att de erbjuder varor och tjänster till personer i EU eller behandlar personuppgifter i samband med övervakning av människors beteende i EU. Med det sistnämnda avses till exempel att man spårar enskilda personers beteende på internet för att skapa kundprofiler eller liknande.

Yttrandefrihet och offentlighetsprincipen

I Sveriges har vi till skillnad från andra länder i Europa offentlighetsprincipen och grundlagsskyddet för medier. Det kvarstår att integrera dessa två mycket viktiga principer och lagar med  GDPR. Det kommer att bli ett drygt arbete för de ansvariga.

Till sist, hur drabbas vi

Det vill säga hur drabbas media med utgivningsbevis? Måste vi nu sluta presentera anonyma på nätet?
Datainspektionen:
”Nej, förordningen påverkar inte verksamheter med utgivningsbevis. /../. Ett utgivningsbevis innebär att reglerna om personuppgiftsbehandling inte gäller i den mån det skulle inkräkta på den grundlagsskyddade rätten till yttrandefrihet. Detta kommer alltså att fortsätta gälla.”
Jepp, bra, då kan vi fortsätta dra slöjan av de anonyma på nätet!

Nu börjar det

Nu börjar alltså våra folkvalda förstå att en dator inte är en maskin som står i ett hörn och samlar dam. Nu när de börjat förstå detta börjar det också hända saker. Vi har bland annat de nya lagarna som det diskuteras om i här i Sverige och vi har GDPR. Det som är den springande punkten i de kommande åtgärderna är att lägger större vikt vid att de olika plattformarnas innehavare eller skötare tar sitt ansvar och raderar olagligheter. Det är exakt det vi lobbat för sedan vintern 2012/2013 med vår största seger då vårt lagförslag med en ändring av BBS-lagen lästes upp i KU inför sittande församling.

Källor:
Granskande Perspektiv
Datainspektionen.se
IDG.se
Scentigo.se
24Solutions.com

REDAKTIONEN 1

Updated: 2017-08-01 — 01:26

13 Comments

  1. Vi behöver inte mindre offentlighet, begränsningar i yttrandefriheten eller en massa ny lagstiftning som likt ett lapptäcke skall försöka begränsa de skador folk kan drabbas av. Den största boven, tycker jag, är staten som skall hålla på och registrera och spara precis allting, se exempelvis det aktuella ärendet med Transportstyrelsen.

    Grundlagsfäst istället medborgarnas rätt att inte tvångsregistreras hos myndigheter och avskaffa personnumren. Släpp biten att operatörer skall tvingas övervaka sina kunder, låt de göra som de vill. Om myndigheter förbjöds att hålla på och samla in en massa integritetskänslig information om den – i dagsläget – personnummerförsedda boskapen, skulle vi utan problem kunna ha fullständig transparens; och de som önskar dela med sig av sitt privatliv, kan med fördel fortsätta att uppdatera sitt Facebook- eller Instagramkonto.

    Folkbokföringen är även den ett jäkla integritetsintrång från statsmaktens sida. Låt församlingarna – eller annan lämplig kandidat – sköta den biten, för de som vill. Självklart måste – än så länge – Skatteverket kunna stjäla pengar av folket, men det behövs det inga personnummer för att göra.

    Jag tycker, precis som ni, att förtal på nätet är ett jäkla gissel. Men lösningen är inte att genomföra ändringar i grundlagen för att stoppa privata aktörer från att göra allmänna handlingar lättillgängliga. Förbjud istället myndigheter från att gemensamt upprätta enorma integritetskänsliga register över vanligt folk.

  2. Klas:
    Vi behöver inte mindre offentlighet, begränsningar i yttrandefriheten eller en massa ny lagstiftning som likt ett lapptäcke skall försöka begränsa de skador folk kan drabbas av. Den största boven, tycker jag, är staten som skall hålla på och registrera och spara precis allting, se exempelvis det aktuella ärendet med Transportstyrelsen /../

    I Holland är det förbjudet att använda personnummer utom under vissa särskilda skäl.

    Det är väldigt bekvämt för alla med personnummer om det inte missbrukades. Staten är vi och vi kanske måste upprätthålla vissa register men vi kan hålla med om att man behöver inte registrera allt. Vi är helt emot att man skall kunna hämta ut offentliga handlingar anonymt.

    I övrigt tycker vi att det inte skall vara tillåtet att kränka folk, vilket det finns en lag mot idag. Problemet är att lagen inte används av rättsväsendet. Ett annat problem är lagbrott under anonymitet, då är det bra med en lag som tvingar aktörer att radera sådant som är olagligt eller kränkande.

  3. Jag håller med om att personnummer skall avskaffas och ersättas med något annat. Mycket högre säkerhet för alla individer i Sverige.

  4. Helena:
    Jag håller med om att personnummer skall avskaffas och ersättas med något annat. Mycket högre säkerhet för alla individer i Sverige.

    Ja, du har helt rätt, de borde inte i vart fall vara offentliga som ett första steg.

  5. REDAKTIONEN: I Holland är det förbjudet att använda personnummer utom under vissa särskilda skäl.

    Det är väldigt bekvämt för alla med personnummer om det inte missbrukades. Staten är vi och vi kanske måste upprätthålla vissa register men vi kan hålla med om att man behöver inte registrera allt. Vi är helt emot att man skall kunna hämta ut offentliga handlingar anonymt.

    I övrigt tycker vi att det inte skall vara tillåtet att kränka folk, vilket det finns en lag mot idag. Problemet är att lagen inte används av rättsväsendet. Ett annat problem är lagbrott under anonymitet, då är det bra med en lag som tvingar aktörer att radera sådant som är olagligt eller kränkande.

    Jag håller inte med om att ”staten är vi”. Vi (som vill) är samhället, vilket många sätter likhetstecken med stat i och med det demokratiska styrelseskicket. Detta har inte riktigt med din artikel att göra, men jag anser diskussionen vara viktig. Murray N. Rothbard skriver en intressant text om just detta.
    https://www.mises.se/2013/01/22/vad-staten-inte-ar/

    Angående personnummer, så självklart finns det en hel del fördelar med detta såväl praktiska som formella. Det handlar snarare om att göra avvägningar. För egen del skulle jag helst se att det vore frivilligt – skaffa ett om du vill. Jag själv hade valt att ha ett, precis som jag väljer att låta Google och Facebook kartlägga min vardag. Dock har jag större tilltro till privata företag än svenska myndigheter.

    För att återknyta till artikeln och nya GDPR/PUL, så bygger ju dessa censur- och sekretesslagar bland annat på att skydda enskilda från att lida skada, vilket är beaktansvärt. Jag använder medvetet termen censur – utan att lägga någon värdering – för att det är vad det handlar om när statsmakten hindrar människor att uttrycka sig i tal och skrift. Viss statlig censur (begränsning i yttrandefrihet) är självklart nödvändig, men att hålla på och använda eufemismer för begreppet blir bara löjligt.

    Om vi tänker oss ett fiktivt fall där Flashback ställer till med oreda för en privatperson och tänker oss med eller utan statliga register, men med offentlighet, så skulle det kunna se ut såhär.

    Anders Johansson döms av Lycksele tingsrätt för dobbleri och Flashbacks medlemmar bestämmer sig för att gräva i detta. Först får de ut dom och förundersökning med personnummer.
    http://www.dagensjuridik.se/2017/06/journaluppgifter-ska-tas-med-i-forundersokning-aven-om-de-ar-skyddade-av-sekretess
    Med personnumret får de sedan fram övriga domar, såväl brottmål som övriga mål – exempelvis LVM eller LPT, vårdnadstvister m.m. Sedan får de fram betalningsanmärkningar, vilka bilar han ägt, vilka (offentliga) skolor han gått på, om han varit föremål i någon kommunal nämnd (social, bygglov m.m.), arbetsgivare som betalar arbetsgivaravgifter, bolagsengagemang, överklagade förvaltningsbeslut hos försäkringskassan, socialtjänsten eller överförmyndarnämnden. Det är i dagsläget sekretess hos själva myndigheterna, men överklagas deras beslut blir det offentligt.

    Jämför med scenariot att Anders Johansson saknade ett av skatteverket tilldelat personnummer och efter domen byter namn till Johan Andersson.

    I det förstnämnda fallet skulle det behövas en uppsjö med censur- och sekretesslagstiftning för att skydda Anders Johanssons integritet, som handläggarna/arkivarierna/receptionisterna på berörda myndigheter ofta inte har en aning om hur de skall tillämpa. I det andra fallet blir det besvärligt redan när det inte går att söka på ett personnummer. Om Transportstyrelsen och Bolagsverket stoppades att föra register över bilägare och företagsledare, skulle det inte finnas något att hämta där heller.

    Visst kanske det blir lite besvärligare ibland att hålla reda på ärendenummer i myndighetskontakter istället för att bara uppge personnummer, men vill folk slippa så borde de få det.

    De nu föreslagna lagändringarna kommer att innebära enormt mycket mer byråkrati för företag och myndigheter. Det återstår att se hur väl det kommer att efterlevas, och vad sanktionerna blir för de som struntar i det.

    ………………………………………
    Denna kommentar hamnade i skräpkorgen. Vår programvara misstänkte av någon anledning att det var skräp. Ber om ursäkt för detta!
    /REDAKTIONEN

  6. Klas: Jag håller inte med om att ”staten är vi”. Vi (som vill) är samhället, vilket många sätter likhetstecken med stat i och med det demokratiska styrelseskicket. Detta har inte riktigt med din artikel att göra, men jag anser diskussionen vara viktig. Murray N. Rothbard skriver en intressant text om just detta.
    https://www.mises.se/2013/01/22/vad-staten-inte-ar/

    Texten du länkar till är inget bra i frågan om ”vi är staten”. I en absolut diktatur är absolut inte ”staten vi” i praktisk mening och i demokratier ”är staten vi” i praktisk mening i en varierad skala beroende på hur demokratiskt den utpekade staten är.
    I ordets bemärkelse är dock staten alltid ”vi”. Det gäller både för diktaturer och demokratier, det gäller exempelvis också för Nord Korea. Principen bygger på resonemanget att man har den stat man förtjänar. Det vill säga, gör man inte uppror och återtar makten i staten har man den stat man förtjänar och är ”vi” med den staten.
    Tyskarna röstade på nazisterna till den grad att de fick 37,5% av rösterna i sista fria valet. Nazisterna vann makten med hjälp av folket, en makt de använde för att slakta miljontals människor. Så, i princip och teoretiskt gav Tyska folket sitt godkännande till detta, åtminstone 37.5% av dem. I verkligheten blev folket lurade av nazisterna med guld och gröna skogar precis som SD gör här idag. Trots detta måste huvudtesen vara att ”staten är vi” och om SD vinner valet kommer jag att skylla på de som röstade på dem när vi får se de obekväma konsekvenserna.

    Angående personnummer, så självklart finns det en hel del fördelar med detta såväl praktiska som formella. Det handlar snarare om att göra avvägningar. För egen del skulle jag helst se att det vore frivilligt – skaffa ett om du vill. Jag själv hade valt att ha ett, precis som jag väljer att låta Google och Facebook kartlägga min vardag. Dock har jag större tilltro till privata företag än svenska myndigheter.

    Utan att närmare tänka på saken kan jag hålla med om frivilligheten. Vi låter inte Google, Microsoft eller något annan kartlägga oss. Vi gör vad vi kan för att inte hamna i deras klor. Det kommer en artikel om hur man gör för att inte bli kartlagd i en av våra systertidningar.

    För att återknyta till artikeln och nya GDPR/PUL, så bygger ju dessa censur- och sekretesslagar bland annat på att skydda enskilda från att lida skada, vilket är beaktansvärt. Jag använder medvetet termen censur – utan att lägga någon värdering – för att det är vad det handlar om när statsmakten hindrar människor att uttrycka sig i tal och skrift. Viss statlig censur (begränsning i yttrandefrihet) är självklart nödvändig, men att hålla på och använda eufemismer för begreppet blir bara löjligt.

    Om vi tänker oss ett fiktivt fall där Flashback ställer till med oreda för en privatperson och tänker oss med eller utan statliga register, men med offentlighet, så skulle det kunna se ut såhär.

    Anders Johansson döms av Lycksele tingsrätt för dobbleri och Flashbacks medlemmar bestämmer sig för att gräva i detta. Först får de ut dom och förundersökning med personnummer.
    http://www.dagensjuridik.se/2017/06/journaluppgifter-ska-tas-med-i-forundersokning-aven-om-de-ar-skyddade-av-sekretess
    Med personnumret får de sedan fram övriga domar, såväl brottmål som övriga mål – exempelvis LVM eller LPT, vårdnadstvister m.m. Sedan får de fram betalningsanmärkningar, vilka bilar han ägt, vilka (offentliga) skolor han gått på, om han varit föremål i någon kommunal nämnd (social, bygglov m.m.), arbetsgivare som betalar arbetsgivaravgifter, bolagsengagemang, överklagade förvaltningsbeslut hos försäkringskassan, socialtjänsten eller överförmyndarnämnden. Det är i dagsläget sekretess hos själva myndigheterna, men överklagas deras beslut blir det offentligt.

    Jämför med scenariot att Anders Johansson saknade ett av skatteverket tilldelat personnummer och efter domen byter namn till Johan Andersson.

    I det förstnämnda fallet skulle det behövas en uppsjö med censur- och sekretesslagstiftning för att skydda Anders Johanssons integritet, som handläggarna/arkivarierna/receptionisterna på berörda myndigheter ofta inte har en aning om hur de skall tillämpa. I det andra fallet blir det besvärligt redan när det inte går att söka på ett personnummer. Om Transportstyrelsen och Bolagsverket stoppades att föra register över bilägare och företagsledare, skulle det inte finnas något att hämta där heller.

    Visst kanske det blir lite besvärligare ibland att hålla reda på ärendenummer i myndighetskontakter istället för att bara uppge personnummer, men vill folk slippa så borde de få det.

    De nu föreslagna lagändringarna kommer att innebära enormt mycket mer byråkrati för företag och myndigheter. Det återstår att se hur väl det kommer att efterlevas, och vad sanktionerna blir för de som struntar i det.

    Ja, det är riktigt att det skulle bli lättare att skydda integriteten om vi inte hade personnummer eller var snålare med det. I vårt arbete måste vi dock se till vad som är realistiskt, dvs kan vi påverka makthavarna att ta bort eller begränsa användning av personnummer, hur långt kan vi gå i detta mål? Eller kan vi påverka makthavarna att skärpa integritetsskyddet genom lagar med att visa konsekvenserna av folks bollande med andras integritet, hur långt kan vi nå i detta arbete?

    Vi väljer den väg som är framgångsrik och det är bevisligen det senare alternativet. Vi har lobbat hårt i fem år för att ändra BBS-lagen till att också gälla förtal, kränkningar och uthängningar på nätet. Vi har kommit så långt att vårt förslag lästes upp på ett av KU:s möten. När vi sedan såg lagförslaget är det nästan en kopia på vårt förslag. Förmodligen har vi spillt en av dropparna på bördan som fick det att rinna över till ett lagförslag. Lagens utformning kanske rent praktiskt blir så som vårt förslag se ut. Det hade dock varit kul om det är vårt förslag och att det ”var vi som gjorde det”. Det är dock inte viktigt, det viktiga är att det kommer skärpningar på nätet. Sverige ligger långt efter andra länder på den punkten i sin iver att vara friast i Världen (som gör de drabbade ofriast i samma Värld). Nu är det dock på väg åt rätt håll.

    Vi är lite rädda för att åklagarämbetet/domstolarna kommer att göra de nya lagarna verkningslösa precis som de gjorde med ändringen av kontaktförbudet och ändringen av förtalslagen från 2015. I första fallet utdöms i flertalet fall inte kontaktförbud om det inte föreligger risk för personskada trots att den regeln togs bort för ett antal år sedan och i andra fallet skall det vara lättare att få en åklagare till att åta sig förtalsbrott. Inget känt förtalsfall sedan 2015 har drivits av åklagare för vanligt folk.

    I övrigt, tack för ett sakligt inlägg i debatten.

  7. @Klas
    Tack för en vettig kommentar, det var en fröjd att läsa.

    @REDAKTIONEN
    Tack för ert svar till Klas, jag trodde uppriktigt att ni inte skulle kunna svara på Klas utförliga inlägg, men det kunde ni och ni gjorde det med bravur!!!

    Sådana kommentarer och sådana svar är proffsigt.

    /N

  8. Nicke:
    @Klas
    Tack för en vettig kommentar, det var en fröjd att läsa.

    @REDAKTIONEN
    Tack för ert svar till Klas, jag trodde uppriktigt att ni inte skulle kunna svara på Klas utförliga inlägg, men det kunde ni och ni gjorde det med bravur!!!

    Sådana kommentarer och sådana svar är proffsigt.

    /N

    TACK!
    Det vill gärna bli bra om inledande kommentar är bra och det var den.

  9. de två långa inläggen här ovan gav mig ett och annat att tänka på.
    har alltid sett staten som något annat än vi men det kanske är så att vi får skylla oss själva för att vi har den stat vi har. Låter jä*ligt rimligt.

    det är väl samma med lagarna då, vi har de lagar vi förtjänat, eller hade jag otur när jag tänkte det?

  10. StringStrong:
    de två långa inläggen här ovan gav mig ett och annat att tänka på.
    har alltid sett staten som något annat än vi men det kanske är så att vi får skylla oss själva för att vi har den stat vi har. Låter jä*ligt rimligt.

    det är väl samma med lagarna då, vi har de lagar vi förtjänat, eller hade jag otur när jag tänkte det?

    Nej, du tänkte helt rätt. Vi har de lagar vi förtjänar och vi har det rättsväsende vi förtjänar.

    Tänk så här:
    Vi är få som försöker få till en förändring. Det betyder att alla andra är nöjda med de lagar som finns. Det finns dock en liten stoppkloss här: Folk känner inte till att de lagar vi har mot förtal inte fungerar och att Sverige bryter mot FN:s Deklaration om de mänskliga rättigheterna Artikel 12:

    Ingen får utsättas för godtyckligt ingripande i fråga om privatliv, familj, hem eller korrespondens och inte heller för angrepp på sin heder eller sitt anseende. Var och en har rätt till lagens skydd mot sådana ingripanden och angrepp.

    Efter hand som fler utsätts för kränkningar och förtal kommer fler att utkräva att Sverige följer Artikel 12. Till slut blir trycket så stort att lagarna kommer ändras snabbt. Det är den verklighet vi lever i som säger att vi har gjort oss förtjänta av de lagar vi har, dvs så länge ingen gör något förblir det så här.

    Vi gör något och det kan innebära skillnad!

  11. REDAKTIONEN: Texten du länkar till är inget bra i frågan om ”vi är staten”. I en absolut diktatur är absolut inte ”staten vi” i praktisk mening och i demokratier ”är staten vi” i praktisk mening i en varierad skala beroende på hur demokratiskt den utpekade staten är.
    I ordets bemärkelse är dock staten alltid ”vi”. Det gäller både för diktaturer och demokratier, det gäller exempelvis också för Nord Korea. Principen bygger på resonemanget att man har den stat man förtjänar. Det vill säga, gör man inte uppror och återtar makten i staten har man den stat man förtjänar och är ”vi” med den staten.
    Tyskarna röstade på nazisterna till den grad att de fick 37,5% av rösterna i sista fria valet. Nazisterna vann makten med hjälp av folket, en makt de använde för att slakta miljontals människor. Så, i princip och teoretiskt gav Tyska folket sitt godkännande till detta, åtminstone 37.5% av dem. I verkligheten blev folket lurade av nazisterna med guld och gröna skogar precis som SD gör här idag. Trots detta måste huvudtesen vara att ”staten är vi” och om SD vinner valet kommer jag att skylla på de som röstade på dem när vi får se de obekväma konsekvenserna.

    Utan att närmare tänka på saken kan jag hålla med om frivilligheten. Vi låter inte Google, Microsoft eller något annan kartlägga oss. Vi gör vad vi kan för att inte hamna i deras klor. Det kommer en artikel om hur man gör för att inte bli kartlagd i en av våra systertidningar.

    Ja, det är riktigt att det skulle bli lättare att skydda integriteten om vi inte hade personnummer eller var snålare med det. I vårt arbete måste vi dock se till vad som är realistiskt, dvs kan vi påverka makthavarna att ta bort eller begränsa användning av personnummer, hur långt kan vi gå i detta mål? Eller kan vi påverka makthavarna att skärpa integritetsskyddet genom lagar med att visa konsekvenserna av folks bollande med andras integritet, hur långt kan vi nå i detta arbete?

    Vi väljer den väg som är framgångsrik och det är bevisligen det senare alternativet. Vi har lobbat hårt i fem år för att ändra BBS-lagen till att också gälla förtal, kränkningar och uthängningar på nätet. Vi har kommit så långt att vårt förslag lästes upp på ett av KU:s möten. När vi sedan såg lagförslaget är det nästan en kopia på vårt förslag. Förmodligen har vi spillt en av dropparna på bördan som fick det att rinna över till ett lagförslag. Lagens utformning kanske rent praktiskt blir så som vårt förslag se ut. Det hade dock varit kul om det är vårt förslag och att det ”var vi som gjorde det”. Det är dock inte viktigt, det viktiga är att det kommer skärpningar på nätet. Sverige ligger långt efter andra länder på den punkten i sin iver att vara friast i Världen (som gör de drabbade ofriast i samma Värld). Nu är det dock på väg åt rätt håll.

    Vi är lite rädda för att åklagarämbetet/domstolarna kommer att göra de nya lagarna verkningslösa precis som de gjorde med ändringen av kontaktförbudet och ändringen av förtalslagen från 2015. I första fallet utdöms i flertalet fall inte kontaktförbud om det inte föreligger risk för personskada trots att den regeln togs bort för ett antal år sedan och i andra fallet skall det vara lättare att få en åklagare till att åta sig förtalsbrott. Inget känt förtalsfall sedan 2015 har drivits av åklagare för vanligt folk.

    I övrigt, tack för ett sakligt inlägg i debatten.

    Tack för återkoppling. Jag är ingen fena på att dela upp citaten, så svarar på de olika delarna i ett svep.

    Texten angående vad staten är förespråkar ju inte att mer demokrati innebär att ”staten är mer vi”, utan den säger att staten aldrig är vi. Att folk har den stat de förtjänar är inte synonymt med att staten är detsamma som folket. Staten är en egen entitet, skild från samhället. Jag skulle säga att, rent semantiskt, i ordets bemärkelse är staten aldrig synonymt med folket/vi/de, men detta är mer en filosofisk metadiskussion.

    Gällande Googles och Fecebooks övervakning, så har jag full förståelse för de som önskar att slippa detta. Denna kartläggning är ju dock trots allt frivillig, emedan folkbokföring, personnummertilldelning etc. påtvingas befolkningen.

    Angående ert arbete att påverka makthavarna, tror jag det säkert är bra med ändringar i BBS-lagen, starkare integritetsskydd m.m. men jag tror samtidigt att de nya lagarna – som ni själva misstänker – kommer att bli verkningslösa. Har svårt att se hur det rent praktiskt skulle kunna tillämpas.

    Kikade även som hastigast igenom datainspektionens riktlinjer för personuppgiftsansvariga, och det ser ju ut som att det enda som behöver ändras är texterna bredvid kryssrutan som 99,999 % av ikryssarna ändå aldrig läser.
    http://www.datainspektionen.se/lagar-och-regler/eus-dataskyddsreform/forberedelser-for-personuppgiftsansvariga/
    ”Ett giltigt samtycke enligt dataskyddsförordningen har samma innebörd som i personuppgiftslagen. Det måste vara fråga om en frivillig, specifik och otvetydig viljeyttring genom vilken den registrerade, efter att ha fått information, godtar behandlingen av personuppgifter som rör honom eller henne. Det får inte råda någon tvekan om att den registrerade godtar behandlingen av personuppgifter.”

    Återstår också att se vilken skillnad det blir mellan dataskyddsombud och nuvarande personuppgiftsansvariga.

    Åter igen måste jag ändå säga att jag personligen inte tror att statsmakten kan lösa kränkningar och integritetsintrång på nätet, som den själv – i allra högsta grad – är ansvarig för, vilket jag tycker tydligt visades i exemplet om Anders Johansson här ovanför. Lagstiftningen blir oftast ett stort lapptäcke, där nya kryphål uppdagas allteftersom lagstiftningen utökas.

  12. Klas: Tack för återkoppling. Jag är ingen fena på att dela upp citaten, så svarar på de olika delarna i ett svep.

    Texten angående vad staten är förespråkar ju inte att mer demokrati innebär att ”staten är mer vi”, utan den säger att staten aldrig är vi. Att folk har den stat de förtjänar är inte synonymt med att staten är detsamma som folket. Staten är en egen entitet, skild från samhället. Jag skulle säga att, rent semantiskt, i ordets bemärkelse är staten aldrig synonymt med folket/vi/de, men detta är mer en filosofisk metadiskussion.

    Gällande Googles och Fecebooks övervakning, så har jag full förståelse för de som önskar att slippa detta. Denna kartläggning är ju dock trots allt frivillig, emedan folkbokföring, personnummertilldelning etc. påtvingas befolkningen.

    Angående ert arbete att påverka makthavarna, tror jag det säkert är bra med ändringar i BBS-lagen, starkare integritetsskydd m.m. men jag tror samtidigt att de nya lagarna – som ni själva misstänker – kommer att bli verkningslösa. Har svårt att se hur det rent praktiskt skulle kunna tillämpas.

    Kikade även som hastigast igenom datainspektionens riktlinjer för personuppgiftsansvariga, och det ser ju ut som att det enda som behöver ändras är texterna bredvid kryssrutan som 99,999 % av ikryssarna ändå aldrig läser.
    http://www.datainspektionen.se/lagar-och-regler/eus-dataskyddsreform/forberedelser-for-personuppgiftsansvariga/
    ”Ett giltigt samtycke enligt dataskyddsförordningen har samma innebörd som i personuppgiftslagen. Det måste vara fråga om en frivillig, specifik och otvetydig viljeyttring genom vilken den registrerade, efter att ha fått information, godtar behandlingen av personuppgifter som rör honom eller henne. Det får inte råda någon tvekan om att den registrerade godtar behandlingen av personuppgifter.”

    Återstår också att se vilken skillnad det blir mellan dataskyddsombud och nuvarande personuppgiftsansvariga.

    Åter igen måste jag ändå säga att jag personligen inte tror att statsmakten kan lösa kränkningar och integritetsintrång på nätet, som den själv – i allra högsta grad – är ansvarig för, vilket jag tycker tydligt visades i exemplet om Anders Johansson här ovanför. Lagstiftningen blir oftast ett stort lapptäcke, där nya kryphål uppdagas allteftersom lagstiftningen utökas.

    För att förstå formen ”staten och vi” får man gå tillbaka till tiden då vi levde som flockdjur vilket vi är idag också om än mer avancerat. Vargen längre ner på stegen kan ju säga att flocken är inte vi. Men som sagt, det är ingen viktig fråga under detta ämne.

    Det vi är mest oroliga för gällande kommande lagstiftning är hur den skall användas eller om den kommer att användas överhuvudtaget. Ett annat problem som vi uppdagat när vi talat med makthavarna är det faktum att makthavare inte kan eller inte vill se igenom det töcken som finns mellan folket och makthavarna. I frågan om lagar ser de helt enkelt inte att de inte följs. Trots att vi lärt oss att ”bli aldrig förvånad” är det just det vi ständigt blir i våra kontakter uppåt i hierarkin. Vad det gäller nya lagar tror vi inte makthavarna ser hur de bit för bit plockas sönder tills det inte finns något kvar.

    Vad som behövs är en slags medborgarrättsrörelse som kan sätta tummen på rättsväsendet och se till att de gör sitt jobb likt parkeringsvakten som nitiskt lappar bilar därför att bilen parkerat fel. Det kan behövas en ny ”Rosa Parks” som vägrar att låta sig näthatas genom att ta näthataren i näsan och vrida runt. Historien friade Rosa Parks och historien kommer att fria de som slåss mot näthatet utanför lagen.

  13. Vill börja med att ge signaturen ”Klas” ett stort cred för sitt startinlägg i detta ämne,och det är just ämnet personuppgiftslagen som det är idag ska avskaffas i maj 2018 och ersättas med en mer kraftfullare personuppgiftslag som EU beslutar som ska gälla i samtliga medlemsländer från och med maj 2018. Sen sätter jag mina förhoppning på att den nya starkare lagen ska sätta stopp för mängder av outningar/ uthängningar av personuppgifter om andra personer som sker i tid och i otid på Flashback och andra forumsajter och bloggar som syftar på att kränka och smutskasta de personer som outas/hängs ut helt öppet .Många har blivit trötta på att det sker ständiga uthängningar/outningar på forumsajter och bloggar.Sen borde det även leda till att man blir mer restriktivare på att lägga ut telefonnummer och andra upplysningar om privatpersoner på nätet som Eniro, Hitta,och andra upplysningsföretag har gjort . För det är just via upplysningsföretag och folkbokföringen som trollen har lyckats att ta reda på vad folk bor någonstans .För jag anser att det är oansvarigt att mängder med uppgifter om privatpersoners telefonnummer och andra uppgifter har lagts ut på nätet .Det borde den nya starkare lagen som EU inför 2018 sätta stopp för såna uthängningar/outningar.

Comments are closed.

FN:s mänskliga rättigheter Artikel 12
Ingen får utsättas för godtyckligt ingripande i fråga om privatliv, familj, hem eller korrespondens och inte heller för angrepp på sin heder eller sitt anseende. Var och en har rätt till lagens skydd mot sådana ingripanden och angrepp.

Upphovrätten © till allt material i "I folkets intresse" ägs av "I folkets intresse". Upphovrätten © till bilder ägs av upphovsmakaren till bilden. Inlägg från Flashback (bilder eller text) är copyleft.