Creeper MediaCreeper

Yttrandefrihet på riktigt är också konsekvenser på riktigt

Yttrandefrihetsbrott och preskription

Svårt att veta

Preskriptionstiden är den tidpunkt som markerar när brottet inte längre går att åtala. Det är svårt att få reda på exakt hur preskription fungerar för en hemsida med utgivningsbevis. Vi har läst på nätet och frågat jurister. Märkligt nog har vi fått flera olika svar. Det som är gemensamt för nästan alla svar är att preskriptionstiden är så kort som 6 månader. De två vanligaste svaren när preskriptionen börjar är från postdatum och från borttagandet av inlägget.

Preskription från postdatum

Denna preskription kan bli väldigt konstig med brott på nätet. Ponera att en hemsida hetsar mot folkgrupp men detta uppmärksammas inte förrän efter att preskriptionstiden gått ut. Något åtal kan inte göras. Brottet kan därefter pågå under lång tid eller så lång tid som hemsidan finns kvar. Om någon arkivtjänst sparat just den artikeln kan brottet pågå hur länge som helst utan att rättsväsendet kan göra något.

Preskription från borttagandet

Det talas om att preskriptionen bör påbörjas när det aktuella brottet tas bort från nätet. Även i detta fall kan det bli väldigt konstigt. När preskriptionstiden gått ut kan man återaktivera samma artikel och rättsväsendet kan inget göra eftersom preskriptionstiden gått ut.

Vilket är rätt

Om det är någon som kan detta måste det vara justitiekanslern (JK). Vad säger då JK om detta:

Preskriptionstiderna för tryck- och yttrandefrihetsbrott m.m. är i regel kortare än normalt. Vid otillåtna yttranden exempelvis i radio- och tv-program eller i tidningar är preskriptionstiden sex månader från sändningen respektive publiceringen. När preskriptionstiden har gått ut kan Justitiekanslern inte längre vidta någon åtgärd.

Ovanstående uttalande gäller också hemsidor på nätet med utgivningsbevis:

För att ett uttalande ska omfattas och således falla inom Justitiekanslerns behörighet krävs att uttalandet har framställts i ett grundlagsskyddat medium, dvs. tryckt skrift (t.ex. dagstidningar och böcker), radio- och tv-program samt s.k. tekniska upptagningar (t.ex. DVD- och CD-skivor m.m.). Uttalanden som publiceras på internet omfattas endast i vissa fall av TF:s och YGL:s bestämmelser. T.ex. omfattas uttalanden som publiceras i en dagstidnings nätupplaga eller på en webbplats som har s.k. utgivningsbevis.

Hemsidor med utgivningsbevis följer alltså samma regler som det första citerade stycket här ovan och det viktiga stycket säger:

är preskriptionstiden sex månader från sändningen respektive publiceringen.

Preskriptionstiden är alltså 6 månader och börjar räknas ner från publiceringsdatum. Efter det får inte JK åtala eller något annat:

När preskriptionstiden har gått ut kan Justitiekanslern inte längre vidta någon åtgärd.

I Dnr 6694-15-31 har en anmälan mot denna nättidning behandlats av JK som i dokumentet säger:

Justitiekanslern har noterat att en åklagare i maj 2015 beslutade att inleda förundersökning i ärendet. Eftersom Justitiekanslern är ensam åklagare för yttrandefrihetsbrott som faller under allmänt åtal saknar åklagarens beslut rättsverkan.

Av handlingarna i ärendet framgår att anmälan togs upp redan den 29 mars 2015 av Polismyndigheten, men överlämnades hit först den 3 november 2015. Anmälningar som gäller påståenden om att tryck- och yttrandefrihetsbrott har begåtts ska — med hänsyn till de korta preskriptionstiderna för dessa brott — överlämnas hit omgående. I detta fall har det dröjt ca sju månader innan anmälan överlämnades hit.

Sju månader är alltså en månad för mycket är det JK menar om artiklarna som låg publicerade vid tillfället. Kan också säga att de aktuelle artiklarna inte utgjorde förtal, dessutom gjorde åklagaren som först fick fallet på sitt bord helt fel och det gav JK honom en näsbränna för. Ja, det var ju klargörande, eller hur? Nej, inte alls! Läs vidare:

Målet mot Yakida

I yttrandefrihetsmålet mot Yakida, som JK bestämde att åtala för förtal måste alltså det publicerade vara yngre än 6 månader. Men, och detta är märkligt, på hemsidan Yakida kan jag läsa att de 12 åtalspunkterna är postade fram till 2013. Det är alltså 3 år sedan. Men JK skriver ju själv att ”Justitiekanslern inte längre [kan] vidta någon åtgärd” om det är äldre än 6 månader!?
Här skulle vi vilja få ett klargörande. Vi har skickat frågan till JK men ännu inte fått något svar. Vi kan inte heller få något klargörande genom att läsa på nätet. Någon som kan berätta för oss hur det ligger till?

Personen som står bakom Yakida var vänlig nog att meddela oss vad JK sade till honom när preskriptionstiden börjar gälla:

6 månader från anmälan är det preskriberat

JK menar alltså att preskriptionstiden börjar ticka ner från det att en anmälan mot det publicerade gjorts.

Preskription från det blir rättssak

Ovanstående glidande på vad lagen säger är naturligtvis inte rättssäkert och borde ändras. Nu är det så fint ordnat att det finns liggande förslag om förändringar gällande dessa frågor. För det första föreslås att preskriptionstiden ändras från 6 månader till 12 månader och det finns förslag som säger att preskription för nätbrott skall börja räknas ner från den dagen det blir rättssak av det, exempelvis när ett åtal inleds. Tanken är genial! Om texten fälls för brott är det konstaterat att det var ett brott och är så hela tiden för just den texten på just den hemsidan. Om texten frias finns det inte heller anledning att fortsätta räkna ner preskription till nästa gång samma artikel åtalas om åklagaren kanske hittat något annat att åtala för. Då börjar preskriptionen att räknas ner igen.

Rättsväsendet är en rättssäkerhetsrisk

Förslagen till förändringar, som är mycket mer än det vi skriver om här ovan, litar inte vi på att rättsväsendet kommer att följa. Rättsväsendet har nämligen en ful ovana att vid önskade tillfällen dra fram sitt eget språk, krumbuktiska, som de kan använda till att förvanska vilken lag som helst med. Rättsväsendet har, när så önskas, i princip virituella lagar som förändras efter behov. Förtalslagen är mycket enkelt att läsa och förstå men så som vi vanliga ser när vi läser lagtexten ser inte rättsväsendet det, men bara ibland, för andra gånger ser också de det vi ser i lagtexten. Det vill säga att förtal, som lagen säger, är inte alltid förtal, bara när rättsväsendet önskar att det är förtal är det förtal, alla andra gånger är det inte förtal.
På samma sätt är det med preskriptionstiden vi försökt att få rätsida på. Vi kommer aldrig att få rätsida på det eftersom man med hjälp av krumbuktiska ändrar på preskriptionstiden efter behov.

REDAKTÖREN

 

 

 

 

 

Updated: 2016-09-22 — 22:48
Upphovrätten © till allt material i "I folkets intresse" ägs av "I folkets intresse". Upphovrätten © till bilder ägs av upphovsmakaren till bilden. Inlägg från Flashback (bilder eller text) är copyleft.