Yttrandefrihet på riktigt är också konsekvenser på riktigt

6 besökare inne nu. Läs om vår integritetspolicy och cookies i menyn uppe till höger.

Näthat, nomenklatur och som falskt försvar för att undkomma kritik

Näthat har aldrig definierats

Det är viktigt att man särskiljer på olika saker när det kommer till debatten om näthat då termen egentligen aldrig definierats. Här följer ett förslag utifrån vårt förhållningssätt vad näthat är i förhållande till seriös kritik alternativt granskning av olika fenomen.

Vi har kategoriserat fyra olika former av uttryck för Internetnomenklatur.

1. Näthataren:
Personer som tror sig vara anonyma och i skydd av denna anonymitet förolämpar, sprider förtal eller brottslig anstiftan gentemot individer alternativt grupper. Många gånger om inte oftast är uppgifterna falska och menade att skapa missaktning och hetsa mot andra. Näthataren är per definition en feg ynkrygg som inte vågar stå för vad de sprider då de fruktar repressalier alternativt inte vågar stå för det de skriver på Internet utanför Internet. Näthataren utifrån denna definition är ofta personer som saknar förmågan att förstå att de som de förtalar eller anstiftar emot är verkliga individer eller människor med känslor som alla andra. De verkar också ha en omisskännlig förmåga att tro att det är deras rättighet att hålla på som de gör. Inom denna grupp är båda könen representerade samt att de oftare än man kan tro är i medelåldern. Näthataren har också tendenser till att övergå till stalking emot objekten för deras näthat, det är inte alltid så men de fall vi sett förekommer det oftare än man kan tro. När de väl avslöjas försöker de alltid in i det sista förneka att det är de som sysslat med näthatet med hänvisning till anonymiteten som ligger bakom användarnamnet som använts.

2. Nätmobbaren:
Här är det individer under sitt eget namn alternativt en person offret redan känner till. Det är vardagsmobbing som flyttat ut från skolor/arbetsplatser och övrig vardag till Internet. De kan syssla med nätmobbingen helt öppet och ofta förstår de inte vad de gör eller anser sig ha en rättighet att bedriva sina små kampanjer emot enskilda individer. Här återfinns oftare ungdomar i skolåldern men även vuxna kan syssla med nätmobbing. Denna grupp är alltså mestadels väldigt öppna med vem eller vilka de är och erkänner ganska omgående vad de sysslar med då de som sagt oftast skriver under sina egna namn. De är vanligast förekommande på siter som Facebook och liknande.

3. Kritikern:
Detta är en individ som serverar legitim kritik emot en företeelse de har något emot. De kan använda hårda ord och även dölja sig bakom anonymitet. Men Kritikern är oftast en person som inte näthatar i traditionell mening utan snarare vill belysa olika samhällsproblem. Kritikern är i sin natur en mogen person som vill det bästa och ordna upp saker och ting. Kritikern kan vara näthatare i andra sammanhang men inte nödvändigtvis. Kritikern är ofta anonym då repressalier från det som kritiseras är att frukta men om personen avslöjas står oftast personen för det som skrivits. Kritikern har också högst förekomst av rättshaverism vilket skiljer dem kraftigt från Medborgarjournalisten. Drivkraften att alltid ha rätt kan förekomma i alla grupper men hos Kritikern förekommer den till en högre grad än övriga. Detta gäller dock inte alla kritiker men det är sådana tendenser vi kan se.

4. Granskaren/Medborgarjournalisten:
Medborgarjournalisten gör ett gediget jobb och granskar olika frågor utifrån ett journalistiskt perspektiv. Likt Kritikern är Medborgarjournalisten många gånger anonym och ofta äldre men till skillnad från Kritikern bygger Medborgarjournalisten sin argumentation på ett gediget material och syftet med publiceringen som görs i form av bloggar eller inlägg är för att synliggöra det fenomen som granskas. I sin natur kan många gånger anonymitet vara ett nödvändigt försvar för medborgarjournalisten då repressalier är att vänta om de avslöjas. Medborgarjournalisten kan ta sig alla former och även textmässigt kan språket variera. Men medborgarjournalisten har ett kritiskt tänkande gentemot sig själv och följer vissa etiska regler som utgångspunkt för granskandet. När de avslöjas står de oftast för vad de skriver och tvekar inte att fortsätta. Näthataren gömmer sig många gånger bakom fasaden av att vara Medborgarjournalist men utskiljer sig avsevärt då Näthataren gärna ljuger om de som förtalas medan Medborgarjournalisten använder sanningen utifrån gedigen research.

Av dessa fyra kategorier är det Näthataren och Nätmobbaren som skadar människor och har det ofta som uppsåt. För Näthataren är det en för dem okänd person medan Nätmobbaren är det en för dem känd person.

Felaktigt utpekande

Problemet som uppstår i diskussionen kring näthat som fenomen är att många intressegrupper har en agenda att peka ut andra som just Näthatare. Problemet som uppstår då är att Medborgarjournalisten eller Kritikern kan felaktigt pekas ut som Näthatare. Detta är problematiskt då personer som granskas av Medborgarjournalisten kan gömma sig bakom att de är utsatta för näthat när de egentligen skyddar sitt företag, sin egendom eller arbete som tillhör en mer oärlig natur.

Samma problem blir det när Näthataren kallar sig eller andra för Medborgarjournalister för att rättfärdiga det näthat de utsätter för dem okända personer för.

Skall tåla lite mer

Där finns det en stor varningsflagga i kampen emot näthat, folk tenderar nu att använda termen “näthat” för att beskriva saklig kritik emot dem. Offentliga personer eller de som frivilligt med sitt fulla namn vill sälja en vara, skivor eller något liknande och som låter sig fotograferas och vill vara i rampljuset skall tåla mer än andra då de frivilligt satt sig i den positionen. En sådan person kan naturligtvis också utsättas för näthat men saklig kritik ifrån exempelvis en Medborgarjournalist eller Kritiker kan inte kallas näthat.

Även offentliga personer kan såklart näthatas av anonyma Näthatare men det hör till sakens natur att de absolut skall tåla mer än andra. Men anonyma Näthatare är i sin natur extremt vulgära och även där går såklart en gräns över vad de skall behöva tåla.

Arga unga män som näthatar är ofta vuxna kvinnor

Ett annat fenomen som krupit fram ända sedan näthatsdebatten började på allvar är den att det bara är kvinnor som näthatas av unga arga män. Inget kan vara mer fel, dessutom är flera av dessa kvinnor, som används som exempel i media, offentliga personer som journalister, musiker och andra som gärna vill synas. Ett annat faktum som dykt upp när vi grävt fram identiteter på Flashback-Näthatare är att ganska många (något reportage med en agenda ofta lämnar ute helt) av dem är just kvinnor och vuxna.

Näthat är ett förödande vapen

Näthatsdebatten och ordet näthat har börja bli både ett vapen för att misstänkliggöra seriösa Kritiker alternativt Medborgarjournalister, Näthatare är anonyma människor som sprider skit om en person eller grupp de inte alls känner och som oftast inte är offentliga personer.

Om en offentlig person avfärdar seriös och välgrundad kritik på Internet som näthat är det egentligen inte näthat det handlar om, utan det är ett sätt för den individen att dölja sina egna fel eller misslyckanden och i media ha något att skylla på eller som sköld till varför seriös granskning pågår och för att misstänkliggöra Medborgarjournalisten.

Personer som tar till ordet näthat som sköld för att skylla ifrån sig på sina egna agendor urholkar termen näthat och skadar därmed hela diskussionen kring ett allt större problem. Näthat och Nätmobbing är såklart aldrig acceptabelt men i dess natur ingår det att personen det skrivs om inte är en offentlig person. Näthatare är också ironiskt nog väldigt snabba att själva dra fram skölden att de näthatas om någon börjar granska deras urusla beteende på Internet.

Vi skall ha ett Internet där Kritikern och Medborgarjournalisten skall ha ett utrymme att arbeta då de kan granska makten, avslöja felaktigheter, fiffel eller helt enkelt att någon gör dålig musik eller kritisera någon b-kändis. Det är inte näthat.

Räta ut Näthataren

Det andra problemet är att Näthataren många gånger lever i vaneföreställningen att de är Medborgarjournalister när de inte är det. De kan oftast kännas igen som sagt på att de sprider lögner, förtal och aktivt vill skada personer på alla plan, de vill tillintetgöra sina offer, kosta vad det kosta vill. Näthat skiljer sig dramatiskt från seriös Medborgarjournalistik, att diskutera på ett internetforum är inte journalistik även om Medborgarjournalisten kan gräva eller finna material för sina artiklar i sådana sammanhang. Näthatarna publicerar inget annat än den dynga de sprider på forumen, Facebook, Twitter mfl sociala medier. Blir de avslöjade förnekar de totalt då de vet att de endast har onda skvalleravsikter medan Medborgarjournalisten står för vad de sysslar med även om personen arbetat anonymt fram till ett avslöjande sker. Detta kan oftast bevisas genom att Medborgarjournalisten publicerar seriösa artiklar i olika media som exempelvis bloggar eller annat om just det ämne Medborgarjournalisten diskuterat i sociala medier.

Även utexaminerade journalister kan näthata. Då är de inte journalister utan näthatet sker av dem utanför deras yrkesmässiga roll. Deras skvaller, förtal och lögner är lika mycket näthat som vilken Näthatare som helst. Faktum är att alla kan näthata och vara Näthare någon gång, det handlar helt enkelt om kontext och motiv.

Med denna artikeln hoppas vi att vi kan reda ut problematiken kring näthatsdebatten och skapa en nomenklatur för den framtida diskursen kring näthat.

 

Artikeln är skriven av en Medborgarjournalist men som i vissa sammanhang också kan vara en Kritiker.

X

/Helena

X
Uppdaterad: 2015-12-02 — 03:32

2 Kommentarer

Lägg till en kommentar
  1. Gediget!
    Tack

      (QUOTE)

  2. Italiano:
    Gediget!
    Tack

    TACK!
    Jag vidarebefordrar berömmet till min dotter som skrivit artikeln.

      (QUOTE)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Genom att klicka på "Skicka Kommentar" GODKÄNNER ni nedanstående regler:
1. Svensk lag gäller
2. Netikett gäller (sök på Google).
Kommentarsfunktionen har en automatisk kontroll. Allt som inte godkänns skickas inte!

Ut sementem feceris, ita metes

FN:s mänskliga rättigheter Artikel 12
Ingen får utsättas för godtyckligt ingripande i fråga om privatliv, familj, hem eller korrespondens och inte heller för angrepp på sin heder eller sitt anseende. Var och en har rätt till lagens skydd mot sådana ingripanden och angrepp.

………………………..

De som fått sina liv förstörda eller tagit sina liv på grund av uthängningar och förtal kommer att bli Jan Axelssons historiska minne av sajten Flashback.
Upphovrätten © till allt material i "I folkets intresse" ägs av "I folkets intresse". Upphovrätten © till bilder ägs av upphovsmakaren till bilden. Inlägg från Flashback (bilder eller text) är copyleft.